Forskare efterlyser lysmaskar
Varför lyser lysmasken? Det tar tre forskare i Tvärminne reda på. Men den svala sommaren innebär att de inte hittat tillräckligt med lysmask för forskningen.
HANGÖ I Tvärminne studerar tre forskare lysmaskens beteende. Forskargruppen är en av få i Europa som studerar insekten.
– Vi började i fjol och allt vi gör är helt nytt. Vi har hittat många spännande saker, säger Juhani Hopkins.
Forskarna kommer från Uleåborgsuniversitet, men spenderar sommaren i Tvärminne eftersom det inte finns lysmask i Uleåborg.
Det har forskats en hel del i hur lysmasken lyser, men inte varför. Därför har forskarna tagit reda på det.
– Honorna lyser och hanarna flyger. De är så olika att man inte skulle kunna tro att de är samma art, säger Hopkins.
Lysmaskhonorna lyser för att locka till sig hanar. Det tycker forskarna är intressant eftersom det är vanligare i naturen att hanarna försöker locka honor.
– Det är bara hos människor, lysmaskar och några få andra arter som vi är så vackra, säger professor Arja Kaitala som ansvarar för forskningsarbetet.
Lysmasken avskräcker också rovdjur då de lyser. Därför lyser också två små punkter på larverna.
– Lysmasken är giftig. Till exempel har man märkt att paddor som ätit lysmask genast spottat ut den och sedan gör de inte om misstaget, säger Hopkins.
Ju större desto bättre
Forskarna har också upptäckt att ljusstyrkan skiljer sig mellan honorna.
– Lysmaskhonorna som strålar starkast får nästan alla hanar, säger Kaitala.
Även små skillnader spelar roll. Ju större honan är, desto starkare lyser hon. De större honorna har dessutom fler ägg.
Forskarna planerar göra fältprov utomhus för att ta reda på vad små honor borde göra för att locka till sig hanar enklare. Borde de till exempel lysa andra tider om natten eller längre bort från större honor för att ha en chans.
– Finns inga andra honor i närheten så är en liten hona attraktiv. Det är lite som med människor. Med mindre urval är vi inte lika kräsna, säger Kaitala.
För att förklara djurs beteende drar forskarna ofta paralleller till hur människor beter sig.
– Det är enklare att förklara lysmaskars beteende åt andra så de förstår genom att jämföra med människobeteende, men för mig är det enklare att förstå människors beteende genom lysmaskar, säger Hopkins.
Hopkins har tidigare forskat i andra djurs parningsbeteenden.
– Om man tittar på andra djur är det lite samma som med lysmasken. Till exempel blir fiskhanar kräsna ju fler honor de har att välja mellan, säger Hopkins.
- Den vanliga lysmasken är en skalbagge i familjen lysmaskar.
- Lysmasken finns utspridd i södra Finland.
- Lymasken lyser genom att två proteiner kombineras, vilket leder till en kemisk reaktion.
- Endast honorna lyser.
- Honorna är mellan 15 mm till 40 mm långa, gråbruna och saknar vingar.
- Hanarna är cirka 12 mm långa, gråbruna med vingar.
- Larverna är sexbenta och liknar honorna, men de lyser svagare.
- Larverna äter sniglar. Vuxna lysmaskar äter inget.
- Lysmasken är giftig, men bits inte.
- Hittar du lysmask kan du mejla Juhani Hopkins: juhani.hopkins@oulu.fi
Vuxen lysmask äter inget
Då lysmasken är vuxen äter den inget längre. All energi går åt att lysa och lägga ägg. Det betyder att det är viktigt för honan att locka till sig en hane innan energin tar slut efter någon vecka.
– Just nu håller vi på att mäta hur många ägg som förloras om honan måste lysa länge utan att attrahera en hane, säger Kaitala.
De mäter också hur lång tid varje natt honan lyser. I labbet varierar de tidpunkten då det blir mörkt för att stressa honan.
– Sedan ger vi inte hanar åt honan så vi kan mäta hur många ägg som förloras.
Bra mot sniglar i trädgården
En annan sak som forskarna hoppas få reda på är om lysmasken blivit mer sällsynt.
– Många minns att de sett massor med lysmaskar i sin barndom, men upplever nu att de inte syns till. Det kan vara sant, men vi vet inte, säger Kaitala.
Den andra stora frågan forskarna funderar på är hur olika snigelbekämpningsmedel påverkar lysmasken.
– Larverna äter bara sniglar. Har de minskat på grund av att folk försöker utrota sniglarna i sina trädgårdar?
Allt fler gårdar är upplysta om nätterna, vilket också kan påverka lysmasken.
– Är det för ljust på ett område kan inte hanen hitta honan eftersom hon inte lyser så starkt, säger Kaitala.
Åtta timmar i mörker
I labbet på forskningsstationen sitter Gautier Baudry. Skrivbordet och hyllorna med lysmaskar är täckta med ett svart skynke. Här sitter han åtta timmar om dagen.
– Jag mäter hur mycket de lyser och om de lyser olika mycket under olika ljusförhållanden.
Baudry är intresserad av djurbeteende och insektvetenskap, eller entomologi.
– När jag hörde om projektet rusade jag direkt till Arja Kaitala och frågade om jag kunde delta i arbetet.
Under besöket lyser ingen av honorna.
– Det kan bero på lågtrycket, men vi vet inte säkert varför de inte alltid lyser, säger Kaitala.
Forskarna mäter hela tiden hur starkt lysmaskarna lyser. Med ett mätinstrument kan de se skillnaden på ljusstyrkan mellan lysmaskarna, men också om de ändrar hur starkt de lyser.
– Vi vet inte om de kan reglera hur starkt och hur mycket de lyser, säger Kaitala.
Behöver hjälp
Forskarna har stött på ett problem i arbetet i sommar. Den svala våren och sommaren innebär att de inte hittat tillräckligt med lysmaskhonor.
Därför vill de gärna att folk fångar lysmaskar om de ser dem och kontaktar Hopkins per mejl.
– Det går bra att sätta lysmasken i en burk på en synlig plats så hämtar jag den, säger Hopkins.
Lysmaskens ben är korta, så vilken burk som helst funkar.
– Man kan sätta ett fuktigt papper i burken och gärna sätta den i skuggan, säger Kaitala.
Lysmasken är inte farlig, så länge man inte äter den. Den bits inte heller. Den är inte heller troligt att man kan ta fel på lysmasken och andra insekter.
– Ser man något som lyser grönt i skogen är det antingen din borttappade mobil eller en lysmask, säger Kaitala.
De vet ändå att det finns lysmask i trakterna. I fjol hittade forskarna 350 lysmaskar totalt.
– Det kan vara roligt att fånga lysmask med barnen. Bara honorna är helt i mörker brukar de börja lysa, säger Kaitala.
Att fånga hanar är däremot inget problem för forskarna. Juhani Hopkins har byggt fällor med en ledlampa.
– De funkar bra, man kan fånga 300 hanar med en liten ledlampa, säger Hopkins.
Lysmask bland smultronen
Enligt Hopkins kan man hitta lysmaskar var som helst där det finns sniglar. Gärna ska det vara fuktig bördig jord som är rik på kalcium.
– Av någon anledning hittar jag ofta dem där det växer smultron.
Nära vattendrag brukar de också finnas.
– Jag tycker om att åka ut på dans om somrarna. Vid danspaviljonger brukar jag ofta hitta dem av någon underlig anledning, säger Kaitala.