Drömmar om fred
I början av augusti är det ett år sedan Islamiska staten (IS) intog nordvästra Irak och rensade området på religiösa minoriteter. Hundratusentals av dem är på flykt i irakiska Kurdistan. Många har gett upp hoppet om att återvända hem, men det finns också de som kämpar för ett fortsatt liv i Irak. En del drömmer om en kristen enhet under internationellt beskydd.
26-årige Sarogon Sada sitter i ett skyttevärn av sandsäckar och betongblock med ett fast grepp om sitt automatvapen.
Hans blick sveper västerut över vetefält övervuxna av gula rapsväxter. 700–800 meter bort ligger frontlinjen till områden som kontrolleras av den militanta jihadist-gruppen Islamiska staten (IS). Vi befinner oss i den kristna byn Bakufa på Nineveslätten i nordvästra Irak. Sarogon är en av 250 frivilliga i den assyrisk-kristna milisen Dwekh Nawsha ("de frivilliga").
– Vår uppgift är att försvara vårt område mot IS, säger Sarogon.
Byns affärer är igenbommade. Husen står öde. Gatorna patrulleras av Sarogons vapenbröder.
– Alla civila bybor är på flykt. Detta är en krigszon. De civila kommer inte att återvända förrän stabilitet råder, säger Albert Kisso som är en av milisledarna.
Det har gått nästan ett år sedan IS intog nordvästra Irak, landets mest etniskt och religiöst diversifierade område. Den tredje augusti nådde IS folkgruppen yazidiernas kärnområde Sinjar-distriktet. Tiotusentals flydde till Sinjar-berget där de var fast i en vecka innan den syrisk-kurdiska YPG-milisen öppnade en flyktkorridor för dem via Syrien till de autonoma kurdiska områdena i nordöstra Irak. Den sjätte augusti intogs den övervägande kristna Nineveslätten, bland annat Bakufa och dess grannbyar. Ytterligare hundratusentals flydde till irakiska Kurdistan. När IS närmade sig de kurdiska områdena den 8 augusti gick USA in och flygbombade jihadisternas ställningar. Först då lyckades peshmerga (den kurdiska armén) och dess allierade stoppa offensiven.
– IS höll Bakufa i elva dagar innan kurdiska peshmerga-soldater (gerillasoldater) drev iväg dem med hjälp av en grupp kristna män, berättar Albert.
Flera kristna miliser
Dwekh Nawsha bildades kort därpå med finansiellt stöd från utlandet och från assyrisk-kristna irakier. I samarbete med peshmerga patrullerar milisen frontlinjen som inte har flyttat sig vid denna del av Nineveslätten sedan augusti 2014.
– Vi har ännu inte varit i strid, men IS beskjuter oss sporadiskt med granater. Senast för ett par dagar sedan slog en katjusja-raket ned här, berättar Albert.
Gruppen är bara en av flera kristna miliser som har bildats i frontområdena eller i irakiska Kurdistan det senaste året. Sammanlagt uppskattas de bestå av ett par tusen man. Dwekh Nawsha har inget samarbete med de andra kristna miliserna.
– Men vi är öppna för ett framtida samarbete. Om vi blir tillfrågade att delta i en offensiv mot IS kommer vi att ställa upp och om fler kristna städer och byar återtas kommer vi att försvara dem också, säger Albert.
Autonomi
Miliserna i Irak är många. Det finns minst 35 shiamuslimska miliser som är allierade med den irakiska armén i kampen mot IS. Även en del sunnitiska miliser har ställt sig på arméns sida, andra stöder IS och en del har sin egen agenda. De civila har drabbats hårt. Sunniter fördrivs från shiitiska områden och vice versa. Enbart sedan början av 2014 har närmare tre miljoner irakier drivits på flykt i sitt eget land.
– Jag tror att de flesta irakier som är på flykt kommer att bosätta sig i områden där deras religiösa tillhörighet är i majoritet, säger Albert.
Många bedömare förutspår att Irak kommer att splittras upp i tre kurdiska, shiitiska och sunnitiska stater i framtiden. Frågan är om det kommer att finnas en trygg plats för de hundratusentals yazidier, kristna och andra religiösa minoriteter som i dag är på flykt inom landet. Förföljelse av religiösa minoriteter är inget nytt i Irak. Vid den amerikanska invasionen 2003 fanns det till exempel cirka 1,5 miljoner kristna i Irak. I dag uppskattas mer än hälften av dem ha flytt utomlands. Av de kvarvarande beräknas minst 50 procent vara på flykt i irakiska Kurdistan. Dwekh Nawsha tillhör det assyrisk-kristna partiet Assyrian Patriotic Party som strävar efter autonomi för Nineveslätten.
– Vi vill att Nineveslätten blir en fristad för kristna irakier som beskyddas av en kristen armé. Med fler donationer, vapen och utländsk hjälp skulle vi kunna ge militär och polisiär utbildning till tusentals assyrisk-kristna män, säger Albert.
Tanken på en självständig kristen enhet i Mellanöstern har funnits i närmare ett sekel. I slutet av 2010 enades de största kristna partierna i Irak om att gemensamt jobba för att Nineveslätten får federal status. Albert, och många andra kristna, menar att en sådan enhet även skulle behöva internationellt beskydd.
– Jag tror att de flesta assyrisk-kristna kommer att återvända om IS jagas bort, men då måste den irakiska regeringen och omvärlden hjälpa till med återuppbyggnaden och att få i gång ekonomin, säger Albert.
Vill aldrig återvända hem
Några timmars bilfärd österut ligger Erbil, huvudort i irakiska Kurdistan. I ett villakvarter har en lokal kyrka försett ett par hundra kristna flyktingar, från staden Bartella på Nineveslätten, med boende. 60-åriga Margarit Stayfan berättar att hon kommer att återvända till Bartella om IS besegras.
– Men endast för att sälja vår egendom så att vi kan flytta till väst, säger hon.
16-årige Johnny Kamal säger att många kristna tänker i samma banor. Så fort han får chansen kommer han att sticka utomlands.
– Jag kommer aldrig att återvända till Bartella. Inte ens om min familj gör det eller om vi får internationellt beskydd. Tidigare var vi trygga i Bartella. Vi hade allt – arbeten, skolor och kyrkor. Nu är allt förstört, säger han.
Många kristna och yazidiska internflyktingar vittnar om att sunnimuslimska grannar anslöt sig – eller gav sitt stöd – till IS när de intog nordvästra Irak.
– Jag hade många muslimska vänner, både shiiter och sunnimuslimer. Shiamuslimerna flydde med oss när IS kom, men de flesta sunnimuslimerna stannade kvar. En del anslöt sig till IS, säger Johnny.
Han kan förstå – och förlåta – att en del av hans sunnitiska vänner har gett sitt stöd till IS.
– Men endast de som känt sig hotade och tvingade att göra det. Aldrig de som gick med i IS för att de hatar oss kristna eller de som har plundrat våra hem, säger han.
Folkmord
I dag finns det 1,2–1,5 miljoner internflyktingar samt ett par hundra tusen syriska flyktingar i irakiska Kurdistan som har 5 miljoner invånare. Ett 20-tal tältläger har anlagts där det framför allt lever yazidiska flyktingar. När IS intog nordvästra Irak fick den kristna befolkningen alternativen "betala skyddsskatt, konvertera eller dö". Yazidierna fick endast de två sistnämnda valen eftersom de, till skillnad mot kristna och judar, inte har ställning som "bokens folk" inom islam. Många yazidiska män dödades. Yazidiska kvinnor kidnappades och har sålts på IS slavmarknader. I Shariya-lägret, i Dohuk-distriktet, bor det yazidiska paret Widad och Milko Hussein Yousef från staden Bahzani, utanför Mosul, med sin son.
– Det värsta som kan hända har hänt oss. Våra kvinnor och barn har kidnappats av IS och säljs som slavar på marknader. Jag har 25 släktingar som är tillfångatagna av IS. Vi har utsatts för ett folkmord. Det är inte första gången detta händer oss, säger Milko.
Enligt yazidierna är IS massaker den 74:e som drabbar dem. Även Milko säger att internationellt beskydd är en förutsättning för att yazidierna en dag ska återvända hem.
– Vi är irakier och våra förfäder är begravda i Irak, men vi kan inte återvända hem om vi inte känner oss trygga. Då stannar vi hellre här eller försöker ta oss utomlands, säger Milko.
Widad berättar att tillvaron i lägret har blivit hårdare. FN-organen har gjort kraftiga nedskärningar i sitt bistånd. I juni efterlyste FN: s humanitära koordinator för Irak minst 500 miljoner dollar för att kunna tillgodose de grundläggande behoven hos de mest utsatta irakierna.
– Vi får inte längre mat nog att kunna äta oss mätta varje dag och kvaliteten på maten är dålig, säger Widad.
Nya flyktingströmmar
IS kontrollerar nu ett område av Italiens storlek i Irak och Syrien. Den USA-ledda koalitionen mot IS, som består av ett 60-tal länder, har haft måttliga militära framgångar. Sedan månader tillbaka har den irakiska armén och dess allierade planerat en offensiv mot den IS-kontrollerade miljonstaden Mosul. När – och om – den inleds förväntas en ny flyktingström till irakiska Kurdistan. Doktor Nezar Ismet Taib, landstingschef i Dohuk-distriktet, är bekymrad.
– Vi förbereder oss därför för nästa flyktingström. FN uppskattar att cirka 1,2 miljoner människor kommer att fly till de kurdiska områdena, men vi tror att det snarare kommer att röra sig om 650 000 flyktingar, säger han.
Hittills har flyktingströmmarna inneburit en befolkningsökning på cirka 30 procent i irakiska Kurdistan. Alla samhällssektorer är överbelastade. Ekonomin är körd i botten. Nezar berättar om obetalda löner till statsanställda, ökad arbetslöshet, knökfulla skolor och en hälsovårdssektor på gränsen till kollaps.
– Vi förväntar oss större internationellt bistånd till internflyktingarna och ökat stöd till vår infrastruktur som är under enorm press. Allt stöd är viktigt, avslutar han.