Nu ska Gotland få militär närvaro igen
För tio år sedan lades de sista förbanden ner på Gotland. Men nu gör den svenska regeringen en kursändring. Den strategiskt så centrala ön ska ha permanent militär närvaro igen. Det brådskar med både tillstånd och infrastruktur.
– Ska jag sälja mitt hus på Gotland nu?
Den frågan berättar Sveriges överbefälhavare Sverker Göranson att en äldre kvinna ställt honom.
Orsaken till hennes oro?
Kanske vi kan sammanfatta läget så här: Rysslands agerande i Ukraina, landets allt mer aggressiva beteende både i luften och havet kring Östersjön och uttalanden om att Ryssland är berett att försvara den ryska minoriteten också i andra länder – och den finns bland annat i Baltikum inte långt från Gotland.
Gotland har länge setts som militärstrategiskt viktigt, men för tio år sedan demilitariserades ön. Kustartilleriet, pansarbrigaden och luftvärnet drogs bort.
Före det fanns fyra förband, ett eget militärkommando och ett stort underhåll eftersom man räknade med att ön kunde bli avskuren. Kvar blev bara ett hemvärn med 450 frivilliga och några tiotal anställda samt en flygbas där man kan tanka militärflyg men där inga flyg är permanent baserade.
– Allt försvann egentligen. Det var en gigantisk förändring, säger Hans Håkansson.
Han var stabschef då och är nu chef för Gotlandsgruppen som utbildar hemvärnsbataljonen.
Men nu har politikerna gjort en helomvändning. Enligt en färsk försvarsuppgörelse ska Gotland på nytt få permanent militär närvaro. En mekaniserad stridsgrupp ska finnas på plats våren 2017 och ett stridsvagnskompani 2018. Till det kommer en ledningsfunktion och det kommer också att uppstå civila jobb, menar Håkansson.
Omfattningen på satsningen överraskade honom när beskedet kom – positivt.
– Det här är kanske den terräng i Sverige som ligger mest praktiskt till och har största risken att beröras om Sverige blir indraget i en konflikt.
Vapen- och teknikutvecklingen har dessutom gett ökad räckvidd. Placerar man luftvärnsrobotar här reglar man av hela Östersjön, menar han.
Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland, uttrycker det så här när hon talar på ett seminarium under Almedalsveckan:
– Vi brukar säga att vi är ett hangarfartyg. Det går att föra krig härifrån. Det går lätt att ta in tusen eller tiotusen man hit så det är bra att ha försvar här.
Inget miljötillstånd
Det är ändå mycket arbete som krävs innan förbanden kan verka eftersom nästan ingen infrastruktur finns kvar. Det behövs väggar helt enkelt.
Hans Håkansson visar oss runt vid Tofta skjutfält, åtta kilometer söder om Visby. Det är här som hemvärnet ordnar sina korta kurser samt grundutbildningen av dem som vill arbeta inom armén hålls. I ett nybyggt hus finns inkvarteringsmöjligheter och bland annat rum för vapenvård, men det är inte stort och räcker på inget sätt till för de hundratals som ska stationeras här.
Fjorton stridsvagnar finns redan nu i ett förråd. Tanken hittills har varit att personal kallas in för repetitionsutbildning om de skulle behövas, i Skövde i mellersta Sverige, och sedan körs de hit. Håkansson säger lite ironiskt att det inte sker så fort som inom den vecka som Sverker Göranson sagt att Sverige kan försvara sig på egen hand. Fast nu, nu ska det ju komma ett kompani hit.
Själva skjutfältet sträcker sig 10 kilometer från söder till norr och är 5 kilometer brett. Landskapet är platt, kargt och ökenlikt vilket faktiskt använts i träningssyfte inför att svenska soldater har åkt till Afghanistan. Det är bandvagnarna som kört här som skapat miljön, men naturtypen är också till stor del så kallad alvarmark med en unik flora. Det är vackert på ett lite märkligt sätt.
Och utsikten. Det vidsträckta öppna havet gör sitt för att visualisera hur mitt i Östersjön Gotland ligger.
– Den stora fördelen är att vi kan lägga riskområdet ut över havet. Det ger ett skjutavstånd på 2 700 meter, säger Håkansson.
Men just i fråga om skjutfältet finns det stora frågetecken. Enligt honom är det avgörande för militärsatsningen att försvaret kan använda hela skjutfältet. I dagens läge saknas ändå miljötillstånd helt för halva ytan, eftersom hemvärnet inte behövde den. Tillståndet för den andra delen har överklagats av kommunen, med hänvisning till bland annat bullerproblem.
Förra gången tog miljötillståndsprocessen fem år, så ingen snabb lösning är att vänta. I praktiken betyder det att förbanden inte kommer åt att öva som planerat från början. Håkansson säger att han har gjort sitt bästa för att uppmärksamma politikerna om detta.
Under en utfrågning i Almedalen sade Sverker Göranson att frågan måste lösas.
– Om Sverige menar allvar måste man vidta åtgärder så att vi kan träna på Tofta på ett adekvat sätt.
Det är nu upp till regeringen.
Inte pengar på byggnader
Även om många, både experter och lekmän, har applåderat återmilitariseringen, har överbefälhavaren Göranson inte uttryckt så stor entusiasm. Tvärtom har han varnat för att man lägger alltför stort fokus på försvaret av Gotland.
För HBL preciserar han att hans förslag för att öka den operativa förmågan har varit en försvarsmakt som går att använda för försvar av hela Sverige, där resurser flyttas enligt behov beroende på händelseutvecklingen.
– Man har nu valt att lägga permanent basering på Gotland av signalskäl. Det ökar operativ effekt. Det har jag inget emot alls. Men det blir en kostnadsdel i det som är infrastruktur och det var inte den uppgiften jag hade.
– Vi ska lägga så lite pengar som möjligt på att bygga byggnader utan vi ska ha förband som går att använda i stället.
Men hur långt räcker den planerade satsningen för att försvara Gotland? Frågan går till Hans Håkansson.
Han menar att de trehundra man det handlar om inte räcker till för att ensamma försvara Gotland, men att det redan nu finns beredskap att flytta åtskilliga tusen till ön. Däremot säger han att baseringen gör att det uppstår en tröskeleffekt.
– Även en stark motståndare har en svag inledningsfas, säger Håkansson.
I lördags meddelade svenska Försvarsmakten att de skickat stridsflyg för att följa två ryska bombplan som flög nära Gotland. Trots att de ryska planen höll sig till internationellt luftrum var reaktionerna i Sverige starka. Folkpartiledaren Jan Björlund ifrågasatte satsningen på Gotland.
– Jag menar att vi måste ha fast luftvärn på Gotland. Regeringen valde en billig lösning genom att flytta ett skyttekompani till ön men det hjälper ju inte mot sådant här. Det är luftvärn vi behöver, kommenterar Björklund incidenten till Dagens Nyheter.
Kvinnan som funderade på om hon skulle sälja sitt hus, vilket svar fick då hon av Sveriges överbefälhavare?
Ett nej.
– Jag blir lite orolig ibland att vi jagar upp varandra. Det viktigaste nu är att försöka få tag i samtalet med Ryssland, säger Göranson under ett seminarium i Visby.