Minusränta kan pigga upp bostadshandeln
Negativa referensräntor och pressade lånemarginaler kan få bostadshandeln att piggna till, tror Ari Pauna på Hypoteksföreningen. Rätt kunder får nu låna rekordbilligt.
Vill man köpa bostad så stupar affären knappast på finansieringskostnaderna. Vissa referensräntor har krupit under minusstrecket samtidigt som skärpt konkurrens pressar bankernas marginaler neråt. Aldrig tidigare har det varit så billigt att ta bostadslån – åtminstone om man hör till rätt befolkningskategori.
Enligt Ari Pauna, vd på Hypoteksföreningen, för bankerna just nu en hård kamp om lånekunderna, och det är de välbeställda storstadsborna bankerna vill fånga.
– I samma takt som Finland urbaniseras så urbaniseras bankkonkurrensen. Det är på stadsbornas bolånemarknad bankerna vill ta marknadsandelar.
I april föll tremånaders euriborränta under nollstrecket, medan enmånads euribor låg på minus redan i februari. En månads euribor är nu –0,066 procent och tre månaders –0,015. Tolvmånadersräntan ligger snäppet över nollstrecket, 0,162 procent.
De låga referensräntorna hänger samman med Europeiska centralbankens penningpolitik – ECB har sänkt sin viktigaste styrränta till historiskt låga 0,05 procent i syfte att få fart på ekonomin i eurozonen.
Lånekundens totala ränta består som bekant av en referensränta - oftast tolv månaders euribor - plus en marginal som banken slår på. Negativ referensränta betyder i vissa fall att kunden nu betalar en total ränta som till och med är lägre än bankens marginal.
Danske Bank har tidigare, till skillnad från andra banker, utgått från att referensräntan alltid är minst noll. Nyligen meddelade också Danske Bank att man börjar räkna bort den negativa räntan från kundernas totala ränta. Det här gäller dock bara gamla lån.
Tudelad bostadsmarknad
Att bankerna föredrar storstadsborna som lånekunder beror bland annat på att arbetsmarknaden väntas utvecklas väldigt olika i olika delar av landet. Det är i regel i storstadsområdena jobben finns och det är där befolkningen växer, vilket får bostadspriserna att stiga. Samtidigt minskar bostädernas värde i avfolkningsbygder.
Den här utvecklingen tror Pauna kommer att tillspetsas ytterligare, vilket betyder att bankerna ger storstadsborna bättre lånevillkor i form av lägre marginaler och längre återbetalningstider. Enligt Pauna varierar bankernas marginaler i dag mellan 0,9 och 2,1 procent.
– I huvudstadsområdet, Tammerfors och andra större städer har bankernas marginaler pressats ner under 1 procent. I kombination med den låga referensräntan betyder det här att finländarna har Europas billigaste bostadslån.
Pauna väntar att det här ska få bostadshandeln att piggna till.
– Jag tror att vi får se en vändning i år, men det är svårt att säga exakt när. Den kan redan vara här eller så får vi vänta till hösten. Men någon snabb uppgång ska vi inte räkna med.
Osannolikt skräckscenario
Trots att de senaste tillväxtprognoserna för Finland åter skruvats neråt tror Pauna att också vi så småningom dras med i den allmänna uppgången i resten av Europa.
– Skräckscenariot för den finländska bostadsmarknaden vore att tillväxten tar fart i övriga Europa vilket får räntorna att stiga, samtidigt som Finland dyker men ändå får eurozonens höjda räntor, säger Pauna, som dock bedömer att den här risken är ganska liten.