Maktmissbruk ett problem i Finland
De som gynnas av mutor saknar intresse att skärpa lagarna om korruption. Professor Pekka Viljanen ställer hoppet till polisen och medborgarna.
Hur stort problem är den strukturella korruptionen som enligt Centralkriminalpolisen CKP:s nya rapport är utbredd i Finland? Antalet fällande domar är litet. Enligt Pekka Viljanen, professor i straff- och processrätt vid Åbo universitet, är bedömningen svår.
– Vi diskuterar föreställningar men då ett stort antal aktörer i branschen själv säger att det förekommer mutor ska fenomenet tas på allvar.
Med branschen avses framför allt byggbranschen. Utredningen av muthärvan vid Helsingfors stads byggnadskontor har avslöjat att det är organiserad brottslighet i bakgrunden. Den kriminella verksamheten har varit mer omfattande, mera överlagd och den har pågått mycket längre än vad polisen först trodde var fallet.
CKP hänvisar till en enkät som gjordes bland näringslivstoppar i fjol. Många svarande upplever att den egna organisationen är korrumperad men förbigår saken därför att det inte angår dem personligen.
– Särskilt de som arbetar i den offentliga sektorn säger att politiker mutas, konstaterar kriminalkommissarie Juuso Oilinki i rapporten "Korruptiorikollisuus 2014–2015".
Missbruk av förtroendeställning ger dålig pr och kostar företag och samfund pengar, men det är en bråkdel av fifflet som avslöjas.
Finland är bland de sämsta i klassen när det gäller att leva upp till europeiska avtal när det gäller kriminaliseringen av maktmissbruk och OECD har flera gånger fäst uppmärksamhet vid finländska myndigheters passiva inställning till bekämpning av korruption. Polisen påskyndar lagreformer.
– Utvecklingen är långsam kanske därför att de som gynnas av systemet inte vill skärpa lagarna, säger Pekka Viljanen.
Bästa bröder
Städer och kommuner köper varor och tjänster för flera miljarder euro om året. Det är patientregister som behöver förnyas, busslinjer konkurrensutsättas, köpcenter som ska byggas och en metrobana som ska utvidgas. Det är i gränszonen mellan offentligt och privat, där affärsvärld och offentlig förvaltning möts, som korruption kan frodas.
Vad är det som äventyrar en tjänstemans eller politikers moral och etik, är det bjudresor och luncher? När hamnar beslutsfattarna i tacksamhetsskuld? Mot bakgrunden av vad som avslöjats de senaste åren verkar bästa broder-systemet vara lika aktivt i dag som det var för 30–40 år sedan.
– Ett sätt att komma åt fifflet är att begränsa valbarheten. I dag kan en direktör för ett stort byggbolag också vara medlem i en nämnd som ansvarar för markanvändning. Intressekonflikter skingras nödvändigtvis inte genom att direktören jävar sig. Hur kan vi vara säkra på att ersättaren tänker själv och inte utifrån ordinarie medlemmens lobbymaterial? Omvänt borde förtroendevalda inte söka sig till styrelser i privata företag, säger Pekka Viljanen och nämner HOK-Elanto som ett exempel.
Esbo meddelade i förrgår att staden köper konsulttjänster för att utveckla förvaltningen. Konkurrensutsättningen gäller ett treårigt ramavtal. CKP varnar för just den här typens arrangemang som möjliggör olagliga direktupphandlingar.
– Insynen minskar också när kommunala affärsverk bolagiseras. Men samtidigt som det krävs att verksamheten ska vara öppen verkar bolagen på marknaden där affärssekretess är en laglig konkurrensfördel.