Över 20 000 unga i Nyland saknar utbildning

2013 saknade upp till 20 procent av alla 25–29-åringar i Nyland en examen efter grundskolan. Det visar en ny rapport från Statistikcentralen. I övriga delar av Finland är andelen betydligt lägre, bara 14 procent av åldersklassen.

Sämst är utbildningssituationen i Hangö, där nästan en tredjedel av de unga vuxna saknar examen efter grundskolan. Det har förklarats med att Hangö är starkt präglat av hamnen och industrin, där många unga fått välbetalda jobb som inte förutsätter någon examen.

I Nyland är det endast i Pukkila, Mörskom och Grankulla som fler unga vuxna har en examen efter grundskolan än i landet i genomsnitt. Heidi Backman, bildningsdirektör i Grankulla, säger att det i kommunen finns en tradition av att utbilda sig. Det sociala arvet spelar stor roll.

– Den socioekonomiska bakgrunden har alltid betydelse för hur barnet väljer att göra i livet. Om föräldrarna är högt utbildade är det rätt sannolikt att även barnen skaffar sig en utbildning.

Brist på personlig handledning

I huvudstadsregionen har 18 220 unga vuxna inte avlagt någon examen efter grundskolan. Av dessa finns över 10 000 i Helsingfors. Anu Heinonen, projektchef för Gemensam utbildningsgaranti i Nyland, oroas av statistiken.

 

– Det är en ohygglig mängd. Även om procenttalet inte är lika dåligt som i de små kommunerna så är de här problemen svårare att kontrollera i stora städer.

Anu Heinonen säger att det finns många orsaker till att så många unga helsingforsare går utan examen. Utbildningsutbudet i staden är brett, men många hoppar i ett tidigt skede av sina utbildningar när de inte är motiverade eller klarar av studierna.

En nyckel till att vända trenden skulle kunna vara att underlätta arbetet för elevhandledarna i grundskolan. Anu Heinonen berättar att Nylands förbund har skickat ut en enkät till elevhandledarna i Nyland där man ställt frågor om deras arbetssituation. Även om hon inte hunnit analysera hela materialet så finns det en tydlig trend.

– Vissa kommuner verkar helt klart ha färre personalresurser att röra sig med än andra. Resurserna borde fördelas så att alla elever kan få hjälp, men i dag tycks det verkligen inte vara så i alla kommuner.
 

Tariku Ahlfors arbetar som social tränare på ungdomsverkstaden Sveps. Han har tidigare varit elevhandledare i Munksnäs högstadieskola och han känner igen den bild som Anu Heinonen målar upp.

– Den personliga handledningen är otroligt viktig, men i många stora skolor finns en enda elevhandledare till hands för alla elever. Målet är att man ska hinna med ett personligt samtal och några gruppdiskussioner med varje niondeklassare – men väldigt många behöver betydligt mera hjälp än så, säger han.

Men det handlar inte bara om att erbjuda vägledning. Tariku Ahlfors säger att hela grundskolan borde göras om för att bättre förbereda ungdomarna för framtida studier.

– Eleven kanske lär sig namnet på en massa floder och sjöar, men frågan är om hen jobbar upp ett gott självförtroende och lär sig hur man ska studera? Dessutom är undervisningsmetoderna ofta mycket ensidiga, det handlar mest om att sitta och lyssna även om lärarna är medvetna om att många elever lär sig bättre på andra sätt. Vissa lärare är jätteduktiga på det här, och då märker man omgående att hela klassen drar nytta av det.

Nytt projekt på gång

På Sveps träffar Tariku Ahlfors många ungdomar som sjunkit in i hopplöshet. Mer än hälften av dem som dyker upp saknar examen. Många har inlett en utbildning men slutat av olika orsaker.

– Ofta handlar det om inlärningssvårigheter, depression eller andra personliga problem. Och även om man börjat övervinna sina problem är det inte lätt att återvända till skolbänken och sitta där med 16-åringarna när man själv är 25. Visst kan man välja en vuxenutbildning, men där är stödet inte alltid lika bra för dem som har inlärningssvårigheter.

Ett annat bekymmer som han lagt märkte till är att många yrkesutbildningar verkar vara för krävande för dem som har problem med inlärningen.

– Det behövs fler yrkesutbildningar som är mindre teoretiska och mer praktiska. Politikerna har satsat på läroavtal, men man måste vara i mycket bra skick för att orka studera och arbeta samtidigt. Det är inte många som varit hos oss som går den vägen, säger han.

I stället lyfter Tariku Ahlfors fram projektet Ohjaamo, ett samarbete mellan huvudstadsregionens kommuner och arbets- och näringsbyrån som kör i gång i sommar. Tanken är att samla all hjälp under ett tak som unga utan studieplats och arbete behöver. I Vanda öppnades den första Ohjaamo-stationen förra veckan och senare i sommar dyker de upp i Esbo och Helsingfors. Projektet fortsätter till 2018, men tanken är att tjänsterna ska bli permanenta.

– Det är ett jättebra projekt som förhoppningsvis kan hjälpa oss att fånga upp ungdomarna i ett tidigare skede. Unga som tappat sitt mål i livet är ett alltför vanligt och farligt fenomen.

Texten har korrigerats 10:36 – tidigare stod det i rubriken att över 100 000 nyländska ungdomar saknar jobb. Det är felaktigt, HBL beklagar felet.