Medborgarinitiativ kan rädda Borgå BB

Många små förlossningssjukhus hotas av nedläggning på grund av den nya jourförordningen. Förordningen, som trädde i kraft i början av juni för förlossningsavdelningarnas del, har som mål att koncentrera förlossningarna till stora enheter med minst 1 000 förlossningar per år.

I dag inledde riksdagen sin behandling av medborgarinitiativet vars syfte är att inga av de nuvarande förlossningsenheterna ska behöva läggas ned. Det är särskilt gränsen på 1 000 förlossningar som har väckt missnöje.

– Gränsen har motiverats med ekonomisk nytta, men det påståendet stöds inte av statistiken. Borgå sjukhus fyller alla andra kvalitetskriterier utom kravet på tusen förlossningar. Det är fullständigt förnuftsstridigt att fastställa en sådan gräns då den hotar en av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts mest kostnadseffektiva enheter, sade Mikaela Nylander (SFP).

SFP-ledamöterna förde också fram att Sannfinländarna i sitt valprogram starkt deklarerat att jourförordningen ska upphävas om de kommer till makten. Sannfinländarnas ledamöter lyste ändå med sin frånvaro under debatten.

Borgå och Lojo hotade

Bland annat förlossningsenheterna i Borgå, Lojo och Salo hotas av nedläggning. Sedan Ekenäs BB lades ner är Borgå, med sina omkring 900 förlossningar per år, den enda förlossningsavdelningen i södra Finland som kan garantera tvåspråkig service. Borgå sjukhus har beviljats undantagslov att fortsätta med sin förlossningsverksamheten till utgången av år 2016. 

Förordningen kräver bland annat att sjukhuset har beredskap för akuta kejsarsnitt dygnet runt och att det ska finnas snabb tillgång till en specialist i pediatrik eller en läkare som är väl förtrogen med behandling av barnsjukdomar. Medborgarinitiativet kräver att förordningen ändras så att kommunen eller samkommunen får bestämma om nivån på läkarjouren.

Ex-omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) var en av förordningens starkaste förespråkare under debatten. Enligt henne handlar förordningen om patientsäkerhet och människors tillgång till lika vård.

– Man kan fråga sig om enheter med under ettusen förlossningar har tillräckligt rutinmässigt kunnande i nödfall. Jag kan inte gå med på att vi försämrar patientsäkerheten på geografiska grunder, konstaterade Huovinen.

Oro för ambulansförlossningar

De som skrivit under medborgarinitiativet anser att allt längre avstånd till förlossningssjukhusen utgör en större risk för dem som föder än den mindre akutberedskapen på små sjukhus. Jourdirektivet kan betyda att födslarna vid vägrenen ökar.

– Utifrån nuvarande forskning är det omöjligt att säga om nedläggningen av förlossningsenheter påverkat antalet förlossningar som sker på väg till sjukhuset, sade Sari Sarkomaa (Saml).

Sarkomaa ansåg också att det är motiverat att söka kostnadseffektiva lösningar när ekonomiska läget är svårt.

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) sade att oron för förlossningar vid vägrenen är förståelig, men att det är viktigt att koncentrera sig på helheten.

– Poängen med förordningen är att säkra att rätt vård finns till hands också i plötsliga nödfall. Jag förstår att människor är oroliga för att enheter måste stängas, men förlossningssäkerhet är viktigare än sjukhus, sade Rehula.

Han påminde också att för- ordningen ger möjlighet till undantag. Sjukvårdsdistrikten får styra om sina förlossningar som de vill så länge de nya kvalitetskraven uppfylls.

Medborgarinitiativet forsätter behandlas i utskott i höst.