Greklands förslag möttes av pessimism
Måndagsförmiddagen bjöd på något så ovanligt som positiva tongångar när det gäller Grekland. När EU:s finansministrar sedan möttes i Bryssel grusades förhoppningarna – inget genombrott är ännu att vänta.
Uttryck som "kniven mot strupen" och "ödesdag" användes flitigt inför gårdagen, då först finansministrarna och senare statscheferna satte sig ner för att diskutera Greklands framtid.
På måndagsmorgonen var uttalanden från ekonomiska experter ändå försiktigt positiva – för första gången på länge. Det färska förslaget från Greklands premiärminister Alexis Tsipras sågs av många som ett första realistiskt motförslag och försök till kompromiss.
Sedan kom beskedet från Bryssel: Inga genombrott är att vänta – förväntningarna på gårdagen var alltför högt ställda.
– Jag gissar att den här processen kommer att fortsätta flera dagar, säger finansminister Alexander Stubb (Saml) till FNB.
Stubb konstaterar också att tiden att bekanta sig med Greklands senaste förslag blev för kort.
En märklig detalj i sammanhanget var att Grekland först skickade iväg fel version av förslaget, för att senare under måndagsmorgonen leverera rätt papper åt de inblandade.
Enligt Stubb är de strukturella förändringar som Grekland nu föreslår dessutom inte tillräckligt kraftiga.
Tiden rinner ut
Att förhandlingarna i går inte ledde till konkreta resultat betyder inte att ett Greklandsbeslut ligger långt framåt i tiden, snarare tvärtom.
Tiden rinner sakta men säkert ut eftersom Grekland i slutet av den här månaden behöver ett krislån för att kunna betala ut löner och pensioner.
Utöver det förfaller ett lån på 1,6 miljarder euro till den Internationella Valutafonden, IMF, den sista juni.
Den så kallade trojkan, ECB, IMF och EU-kommissionen, ska noggrannare bekanta sig med förslaget, men goda råd börjar bli dyra.
– Vi befinner oss nu på slutrakan av Greklandsfrågan. Någon form av beslut kommer man att fatta den närmaste veckan eftersom tiden rinner ut, säger Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken.
På grund av det långvariga dödläget i förhandlingarna målades dubbelmötet i går upp som ovanligt avgörande – till och med Greklands vara eller icke vara inom eurozonen diskuterades.
Helenius tycker att grekerna verkar vara mycket medvetna om att de spelar på just dessa strängar.
– Grekland verkar satsa på kortet att beslutsfattarna med mest att säga till om, Angela Merkel och Françoise Hollande, inte vill vara med om att Grekland lämnar euron. Å andra sidan finns risken att landet låter bli att betala lån som förfaller och att man den vägen, ett lån i taget, låter sig köras ut. Det är helt omöjligt att säga åt vilket håll det går.
Helenius konstaterar också att den grekiska regeringen står inför ett svårt läge. Om ekonomin ska vända krävs fortsatt hård bantningskur och det är raka motsatsen till vad man lovat sina väljare.
Chefsekonomen på SEB, Robert Bergqvist, är inne på samma linje.
– En uppgörelse innebär inte slutet på Greklandskrisen. Det kommer att bli någon typ av svekdebatt. Det har kommit väldigt skarpa uttalanden från grekisk sida om att man inte ska röra den offentliga sektorn, säger Bergqvist till Svenska Dagbladet.
Bergqvist tror att eftergifterna kommer att göras av den grekiska regeringen, inte av långivarna.
Signalerna från Greklands Tsipras är de raka motsatta.
– Vi siktar på att nå en finansiellt hållbar lösning", sade Tsipras och lovade också att "rädda löner och pensioner och undvika överdrivna och irrationella momsökningar på elektricitet".
Det uttalandet kom Tsipras med strax innan gårdagens möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Diskussionerna om Greklands framtid och finansiering lär fortsätta inte minst på torsdag då EU-ledarna samlas i Bryssel. Högst på den formella agendan finns då migration men i praktiken lär Greklandsfrågan vara minst lika akut.