Dansk Folkeparti fick de missnöjdas röster
Dagen efter Folketingsvalet är det ömsom sol, ömsom regn i Danmark. Och så kan man kanske också beskriva känslorna i ett land där regeringen byter från röd till blå och högerpopulistiska Dansk Folkeparti blir det näst största partiet.
Köpenhamn
Dansk Folkeparti gjorde en verklig skräll och ökade med nästan 9 procentenheter. Väljarstödet är 21,1 procent och enbart Socialdemokraterne med 26,3 procent är större – partiet som ändå tvingades ge ifrån sig regeringsmakten. Borgerliga Venstres ordförande Lars Løkke Rasmussen bildar regering och är troligen Danmarks nästa statsminister, trots ett svagt resultat.
– Jag är ledsen, det tar på. Jag tycker inte det här är det Danmark som jag står för och vill visa utåt, säger Lea Haahr Kristensen i centrala Köpenhamn.
Hon är inte glad över att Dansk Folkeparti blir stå stort och skyller framgången åtminstone delvis på medierna. Hon anser att partiet fått för stort medialt utrymme.
Haahr Kristensen befarar att Danmark nu blir mer fientligt mot "främmande" som invandrare ofta kallas i landet.
Anne Klausen tar en kaffe med sin vänninna Kathe Holst inte långt från Runde tårn.
– Jag tror att danskarna har fått nog, inte av de goda utlänningarna men av dem som begår brott, säger Klausen.
På så sätt säger hon sig hålla med om mycket som det blåa blocket för fram, men hade ändå hoppats på att Socialdemokraterne och det röda blocket hade fått fortsätta leda landet.
Men när det nu blir en borgerlig regering hoppas Klausen och Holst att Dansk Folkepartis partiordförande Kristian Hansen Dahl blir statsminister och inte Lars Løkke Rasmussen. Honom har de inte speciellt stor tilltro till. Det har tidigare kommit fram bland annat att Løkke Rasmussen låtit partiet betala för kläder och privat semesterresa.
– Nu får Dansk Folkeparti chansen och det är okej, säger Klausen.
Politiskt ogillar hon att Løkke Rasmussen under valkampanjen gått ut med att den offentliga sektorn inte får växa. Som många andra danskar ser hon bevarandet av välfärdssamhället som viktigt, och där tycker hon att Dansk Folkeparti har en bra politik vad gäller synen på barn och äldre.
Missnöjesröster
Enligt Rune Stubager, professor i statskunskap vid universitet i Århus, kommer en stor del av Dansk Folkepartis ökade stöd från väljare som är missnöjda med de andra stora partierna. Han ser flera orsaker till det.
Många har – precis som Anne Klausen – inte tyckt om Lars Løkke Rasmussens utspel om nolltillväxt i den offentliga sektorn.
– Skandaler kring Lars Løkke Rasmussen gjorde också att många miste tilliten till honom.
Socialdemokratiska Helle Thornings-Schmidts rätt borgerliga ekonomiska politik har inte fallit i god jord hos alla väljare. Och så invandringspolitiken: När det temat hålls på agendan brukar Dansk Folkepartis stöd öka, menar Stubager.
Men också Venstre – precis som Socialdemokraterne – har haft en hård retorik gällande invandringen. Därför är det rätt klart att invandringspolitiken nu blir blir stramare, menar Rune Stubager.
Starkast stöd finns det för Dansk Folkeparti på Sydjylland och i västra Sjælland. Det är områden som ofta kallas Utkantsdanmark.
I sociala medier finns det kommentarer om att man vill lämna landet på grund av valresultatet, lite på samma sätt som i diskussionen om bubblor efter riksdagsvalet i Finland.
– Omvänt finns det folk på högersidan som tycker det är bra att Dansk Folkeparti stöttar regeringen.
– Det finns en viss polarisering i landet, men det flesta danskar finns ändå där mitt emellan.
Regeringsansvar?
Även om Venstre förlorade flest mandat och med sina 19,5 procent av rösterna är mindre än Dansk Folkeparti är det allra mest sannolika att Lars Løkke Rasmussen som bildar regering, sådan är överenskommelsen. Men harn skriver själv på Facebook att svåra förhandlingar väntar.
Dansk Folkeparti har hittills meddelat att en regeringsmedverkan inte är trolig men ger inga klara besked. För partiet kan det vara mer obekvämt att sitta i regeringen menar Rune Stubager.
– Man vill inte förlora möjligheten att kritisera regeringens beslut.
Efter sin skräll har ändå Dansk Folkeparti fått frågan om det inte är tvunget är bära regeringsansvar. De frågorna har ordförande Kristian Thulesen Dahl slingrat sig ur.
Makt kan han däremot ändå utöva på grund av sin position.
– Kristian Thulesen Dahl har sagt att han är ute efter att få så stort inflytande som möjligt, säger Asbjørn Skjæveland, lektor och expert i regeringsbildning vid universitetet i Århus.
Det är ännu inte klart vilka av de andra borgerliga partierna som kommer att ingå i regeringen. Det blåa blocket är på inget sätt samstämmigt i alla frågor.
– Det finns mycket som de inte är överens om, säger Skjæveland.
Dansk Folkeparti är till exempel starkt EU-skeptiskt. Venstre vill inte att den offentliga sektorn ska växa medan Dansk Folkeparti i välfärdsfrågor för fram den lilla människan och där för en politik som i högre grad närmar sig Socialdemokraterne. Liberale Alliance som ingår i blocket vill sänka skatterna, vilket inte rimmar med Dansk Folkepartis syn.
– Nu får vi se hurdana kompromisser som blir nödvändiga, säger Skjæveland.
En regering över blockgränserna, som vi i Finland är vana vid, har Danmark haft bara enstaka gånger.