Ekonomin växer mycket långsamt
Finansministeriet sällar sig nu till de prognosinstitut och banker som skriver ner utsikterna för Finlands tillväxt i år. En tillväxtprognos på 0,3 procent tar hänsyn bara till fattade beslut och räknar inte med yttre chocker, poängterar ministeriet.
I går presenterade både storbanken Nordea och Finansministeriet sina prognoser för utvecklingen i den finländska ekonomin de närmaste åren. Prognoserna skiljer sig så till vida från varandra att där ministeriet spår en ytterst svag tillväxt tror Nordea att ekonomin backar med 0,2 procent.
Gemensamt för de två och försommarens tidigare prognoser är att tillväxtutsikterna i samtliga fall har skrivits ner från vad de var i början av året. Regeringens sparåtgärder och åtstramningar inverkar menligt på köpkraften som varit det som drivit den svaga tillväxten.
– Vi baserar vår prognos bara på de fakta vi har, det gäller regeringens åtgärder och det gäller löneavtalet som vi prickade rätt i prognosen, säger finansrådet Mika Kuismanen på Finansministeriets ekonomiavdelning.
Bland de positiva faktorerna i ekonomin ser han eurons kurs i förhållande till dollarn, ett sjunkande energipris och en tillväxt inom EU som småningom får fart på vår export igen. På minussidan finns att ekonomin i Ryssland försämras både i år och nästa år. Det inverkar negativt på vår export österut.
Situationen i Grekland blir allt mera spänd då landet inte når något avtal med sina långivare och kassakistan gapar tom. Lähi Tapiolas chefsekonom Jari Järvinen varnade tidigare i veckan för en ny finanskris om Grekland lämnar euron och landets ekonomi brakar ihop. Ett Grexit skulle åtminstone orsaka oro på marknaden och den vägen påverka Finlands ekonomi, anser för sin del Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
Kuismanen konstaterar att ministeriets prognos inte räknar med några yttre chocker och att spekulation kring vad som händer i Grekland inte ligger i prognosens natur.
Likriktade prognoser
Finansministeriets ekonomiska avdelning har i flera omgångar varit snäppet positivare i sin syn på landets ekonomiska utveckling än andra prognosmakare, så också nu. Avdelningens chef Markus Sovala poängterar att prognosen görs helt självstädigt och utan yttre påverkan.
Ministeriet spår alltså att Finlands ekonomi växer 0,3 procent i år. Under åren 2016 och 2107 förutspås tillväxten stiga till 1,4 procent. Finlands tillväxt är långsammare än i konkurrentländerna. Arbetslösheten kommer också att förbli hög.
Nordea räknar med att den finländska ekonomin går back med 0,2 procent i år. Det skulle i så fall bli det fjärde året i följd utan tillväxt. Nästa år tror banken på en tillväxt på en procent.
Både ministeriet och Nordea har sänkt sina prognoser jämfört med början av året. Det har också övriga prognosmakare.
Danske Bank är den som varit mest positiv. I förrgår presenterade banken en beräkning på en tillväxt på 0,5 procent i år. Den globala tillväxten hjälper också Finlands ekonomi på fötter, förutspår banken. Nästa år väntas en tillväxt på 1,5 procent.
Positiva signaler just nu är bland annat industrins ökade orderingång och företagens förväntningar om en ökad export. Den svagare euron hjälper exportindustrin.
Finlands Bank spår att Finlands ekonomi växer med 0,2 procent i år. Nästa år blir tillväxten 1,2 procent och 2017 blir den 1,3 procent.
Aktia spår att Finlands bruttonationalprodukt inte växer alls i år. Nästa år växer bnp med en procent då tillväxtförutsättningarna för exporten förbättras och den inhemska efterfrågan stabiliseras.