Putins hårda ord om Nato kan dela finska folket
Samma gamla budskap eller ett tydligt ställningstagande? Finländska experter är oense om vilken effekt Vladimir Putins ord om ett finländskt Natomedlemskap har på folkopinionen.
– Om någon hotar vårt territorium måste vi placera våra styrkor i det område som är utsatt. Det är Nato som närmar sig oss och inte tvärtom. Finlands bästa säkerhetsgaranti är att förbli neutralt.
Det var orden Vladimir Putin använde då han träffade president Sauli Niinistö i Moskva på tisdagskvällen.
Uttalandet kan påverka hur finländarna förhåller sig till ett Natomedlemskap. Det säger Markku Kangaspuro som är forskningschef på Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet. Han är själv kritisk till tanken om ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen.
– Uttalandet förstärker uppfattningen om att Ryssland seriöst motsätter sig Finlands Natomedlemskap och uppfattar ett medlemskap som fientligt.
Kangaspuro säger att en del Natoanhängare har försvarat sin syn med att Ryssland inte på allvar motsätter sig ett finländskt medlemskap, och att den hårda tonen från Rysslands sida bara är prat och retorik. Putins klara uttalande ser han dock som ett tecken på att Ryssland menar allvar.
Samma gamla ord
För en annan syn på uttalandet står Teija Tiilikainen, direktör vid Utrikespolitiska institutet. Putins ord är inget nytt även om det tidigare främst är generaler som gjort liknande uttalanden.
– Ibland har uttalandena varit mer skarpa i tonen som det här och ibland mer moderata, men budskapet har varit detsamma hela vägen, säger Tiilikainen.
Därför tror Tiilikainen inte att ett enskilt uttalande har en stor effekt på hur folket i Finland tycker och tänker. I viss mån kan de som redan har en klar åsikt bli mer övertygade om sin ståndpunkt.
Inte heller Pauli Järvenpää som är forskare vid den försvarspolitiska tankesmedjan ICDS i Estland tror att uttalandet har någon märkbar effekt.
– Jag befarar att det inte sker någon förändring i Natohållningen. Men visst är det konstigt att Ryssland anser sig ha rätten att definiera om dess grannländer hör till försvarsalliansen Nato eller inte, säger Järvenpää som profilerat sig som Natoförespråkare.
Motaktioner från Ryssland
- Kring 30 procent av finländarna stöder ett Natomedlemskap, visar de senaste gallupundersökningarna. Andelen som motsätter sig ett medlemskap är kring 60 procent, resten är osäkra.
- Gruppen som stöder ett medlemskap har utgjort mellan 20 och 30 procent de senaste 10 åren. Hösten 2012 var stödet nere i drygt 20 procent.
- 53 procent av finländarna skulle stödja statsledningen om den beslutade att föra Finland till Nato, visar en annan undersökning.
- I Sverige har Natostödet ökat klart de senaste åren. Nu stöder kring 40 procent av folket ett medlemskap. Ungefär lika många är emot.
Putins uttalande leder enligt Natomotståndaren Kangaspuro i varje fall inte till att stödet för ett Natomedlemskap ökar i Finland.
– Bland de Natokritiska har säkert argumentet mot ett medlemskap varit förhållandet till Ryssland. Bland dem förstärker det här säkert tanken på att det är smart att hålla sig utanför.
Rysslandsforskaren Kangaspuro ser allvarligt på Putins ord.
– Jag tror inte att det Putin sade bara var retorik, utan att ett finländskt Natomedlemskap utan tvekan skulle leda till motaktioner. De aktionerna skulle absolut inte öka Finlands säkerhet.
Politiska eliten avgör
För de två andra experterna är den viktigaste faktorn kring Finland och Nato hur den politiska eliten förhåller sig. Av partierna är speciellt SDP och Centern delade i frågan. Majoriteten av folket är emot ett medlemskap (se fakta).
– Det börjar från beslutsfattarna. Om de börjar driva frågan tror jag att det snabbt skulle uppstå en situation där folket förhåller sig positivt till ett medlemskap, säger Pauli Järvenpää.
Järvenpää och Tiilikainen drar klara paralleller till början av 1990-talet då Finland beslutade om att gå med i EU. När EU-ansökan lämnades in av regeringen 1992 var 30 procent av finländarna för ett medlemskap. I folkomröstningen 1994 var ja-sidans stöd sedan uppe i 57 procent.
– Jag tippar också att den svenska politiken är en viktig sak. Sverige är den allra viktigaste referensgruppen för oss och om vi började höra någonting om en eventuell svensk ansökningsprocess skulle säkert den ha en effekt för folkopinionen här, säger Tiilikainen.
Regeringen kommer att utreda konsekvenserna av ett Natomedlemskap i en redogörelse som ligger på Utrikesministeriets bord. Tidtabellen är oklar. President Niinistö och flera andra ledande politiker har också sagt att ett eventuellt medlemskap kräver en folkomröstning.