Deportationer kostar Finland miljoner varje år
Sedan 2010 har det kostat Finland över fjorton miljoner euro att på olika sätt avlägsna de fler än 8 000 personer som blivit utan asyl. En övervägande del är deportationer som verkställs av polisen, inte frivilliga återresor. Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) hoppas ordningen skulle vara den omvända.
Varje år avlägsnar finska polisen i snitt över tusen utlänningar som fått avslag på sin ansökan om internationellt skydd (se grafik på första uppslaget). Med den avvisade reser också polismän och kostnaderna för resorna är betydande. I fjol gick exempelvis över tre miljoner av polisens budget till detta och då är kostnaderna för förvar av personen och polisens arbete inom Finland inte medräknat.
Det visar de siffror HBL fått ut av Polisstyrelsen. Även om uppgifterna inte är enhetliga eller heltäckande kan man räkna till att det sedan 2004 kostat polisen över 25 miljoner euro att föra bort folk från landet. I siffrorna ingår både Dublin-fall och dem som fått avslag på sina asylansökningar. I dem ingår inte utgifter för rättsprocesser, förvar eller polisens arbetstid i Finland.
En mindre andel av de här människorna har åkt med i de Frontex-flygningar som ordnas i samarbete med andra EU-länder.
År 2011 var de 40 personer, 2012 var de 10, 2013 var de 26, 2014 var de 60 och hittills i år 20 personer. Utöver dem har minst dubbelt fler följeslagare, ibland ännu fler, suttit med i flygen.
Även om destinationerna band annat varit Kosovo, Albanien och Irak så dominerar Nigeria Finlands Frontex-lista.
Utöver dem som med tvång förts ur landet så har en mindre del som fått avslag, eller i vissa fall dragit tillbaka sin asylansökan, fått hjälp av IOM, Internationella organisationen för migration, i Helsingfors. IOM har under många år administrerat frivilliga återresor för Migrationsverkets del. Via det här systemet har 866 personer lämnat Finland sedan 2010 och kostnaderna för detta uppgår till drygt 800 000 euro. I den siffran ingår inte personalutgifter.
Inrikesminister Petteri Orpo (Saml), nyligen hemkommen från EU:s möte kring asylpolitik, konstaterar att man borde tänka på saken från en annan vinkel.
– Frivilliga återresor är både humanare och förmånligare. Tvångsutvisning är den sista utvägen och även om det är den utvisades eget val att inte frivilligt resa hem så kan vi försöka utveckla processerna så att färre måste utvisas med tvång.
När det gäller de insatser som görs kring gränserna på europeisk nivå så säger han att Finland av tradition varit en entusiastisk anhängare av Frontex. Det är fortsättningsvis den officiella linjen och därför ställer sig Finland också bakom ett tredubblat ekonomiskt stöd till Frontex.
– Vi stöder inte ett övernationellt system men nog en bred och djup koordinering där man har en enhetlig situationsbild, riskanalys och samarbete. Finland har världens bästa gränsbevakning och den är vi själva bäst på att avgöra men vi deltar aktivt i Frontex gemensamma satsningar, bland annat i Medelhavet.
Samtidigt förstår han att endast hårdare gränskontroll inte är den enda lösningen på den humanitära katastrof som pågår i de sydeuropeiska länderna.
– Det krävs aktioner på många plan för att lösa den här situationen. En viktig del är också EU:s förslag att fördela asylsökande på alla medlemsländer.
För Finlands del har det talats om 800 asylsökande under en period på två år. Det är också den siffran och Finlands envisa åsikt om att mottagandet måste vara frivilligt som dominerat diskussionen.
Orpo understryker gärna att frivilligheten var den skrivning som fanns i regeringsprogrammet, där olika politiska viljor jämkades ihop, men själv är han redo att luckra upp inställningen med tanke på den flyktingkatastrof som nu råder.
– Vi ser nu en aldrig tidigare skådad humanitär katastrof där människor flyr förföljelse och krig. Strömmarna är så oerhörda att länderna i Sydeuropa inte klarar det ensamma. Därför måste Finland vara med och hjälpa till. Det kan i år komma rekordmånga – 7000 asylsökande – till oss, men tänker man på att Sverige årligen tar emot cirka 80 000 och Tyskland cirka 200 000 sökanden så förstår man att detta också kan påverka oss.