Kampanj mot flyktingar upprör på Åland
Via massutskick försöker ett tiotal privatpersoner nu få till stånd en folkomröstning om flyktinginvandringen till Åland. Initiativet har lett till en inflammerad debatt och minst två polisanmälningar för hets mot folkgrupp.
Åland har hamnat i en hetsig debatt kring ett invånarinitiativ mot fler flyktingar. En av dem som är särskilt upprörd är en man som för några år sedan kom till Åland som flykting från Mellanöstern. Bakom sig hade han år av traumatiska krigsupplevelser men Åland erbjöd en lugn hamn och möjlighet att samla sig.
– Allt kändes okej, ända tills brevet om en folkomröstning mot flyktingar damp ner i vår postlåda för en dryg vecka sedan, säger han.
I det uppmanar debattören Stephan Toivonen och "ett tiotal andra personer" ålänningarna att ställa sig bakom kravet på en folkomröstning om, eller snarare mot, flyktinginvandringen.
– Jag har bott på Åland sedan 2008 och har tyckt att det är ett trevligt samhälle. Men det här brevet är obehagligt. Jag känner både stor sorg och ilska över det här, säger mannen, som vill vara anonym eftersom några som aktiverat sig bakom initiativet misstänks vara aktiva svenska nynazister.
Den fristående gruppen bakom invånarinitiativet agerar bland annat under en sajt som heter "Nej tack till 350 syrier på Åland" och säger sig vara vanliga privatpersoner som är oroliga för Ålands framtid. Man förhåller sig särskilt misstänksamt till flyktingar från Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia, Libyen och Kosovo.
Bland de teser man för fram finns påståendet att om Åland öppnar för fler flyktingar från dessa "högriskområden" så kommer det att leda till problem i form av fler våldtäkter och presumtiva terrorister och man vill "skydda sina kvinnor och döttrar för dem". Som underlag för hotbilderna använder man allehanda hopplockad statistik och lösryckta citat från medier.
En som har sågat sönder Toivonens sifferanalyser är bloggaren och analytikern Mats Adamczak, som bland annat avfärdat det sätt Toivonen och hans gäng räknar ut sin våldtäktsstatistik på. För flyktingmannen på Åland är det ändå inte ens siffrorna som är det mest upprörande utan det är andemeningen i brevet där han upplever att man med bred pensel pekar ut syrier, irakier och andra som potentiella IS-krigare och våldtäktsmän.
– Jag tycker det är riktigt fult och jag frågar mig vad detta ger för en bild av det åländska samhället. Det känns jättejobbigt och jag tycker inte ålänningarna reagerar tillräckligt starkt mot detta.
Reagerade gjorde i alla fall Mia Hanström, verksamhetsledare för ABF-Åland, som tillsammans med elva andra medlemmar i ett interkulturellt nätverk anmälde skrivelsen till polisen. Hon hoppas nu att det blir en utredning och därefter åtalsprövning så landskapet kan klargöra om detta kan ses som hets mot folkgrupp.
– Folk har varit väldigt upprörda över brevet, säger hon.
Toivonen säger å sin sida att han fått mycket bra respons.
Vi når honom i Portugal där han tillbringar en stor del av sin tid. Enligt honom har brevet i nuläget nått ungefär 75 procent av ålänningarna. Hur många av dem som sällat sig till dem som vill ha en folkomröstning kan, eller vill, han inte säga. Inte heller vill han säga hur många som med egna medel finansierar kampanjen men kärngruppen sägs bestå av 33 personer. Av dem uppger Toivonen att en är en svensk man som aldrig satt sin fot på Åland.
Den slutna grupp man lagt upp på nätet har haft närmare 200 medlemmar. I helgen kunde Nya Åland ändå berätta att många av dem lagts dit utan sin vetskap och mot sin egen vilja.
Själv upplever Toivonen sig missförstådd. I den debatt som pågått i de åländska lokaltidningarna har han bland annat utmålats som rasist och främlingsfientlig, vilket han säger att han inte alls är.
– Jag har inte alls sagt att alla syrier begår våldtäkter utan att de är överrepresenterade i våldtäktsstatistiken, och det är fakta. Största delen gör inte fel men jag är övertygad om att om Åland tar emot 350 flyktingar till så kommer det fler brottslingar också.
Siffran 350 baserar sig på hans kalkyler över hur läget kan utvecklas om Mariehamn öppnar för 20 fler flyktingar i år, och några andra kommuner för en handfull fler.
– Det plus annan invandring, och så får de barn. Då blir det kring trehundra. Jag tycker man ska hjälpa dem på andra sätt närmare hemländerna, inte genom att ta hit dem.
Du bor själv i Portugal, hur ser du på din roll som inflyttad där?
– Vi har kommit hit frivilligt. Vi känner oss som turister, inte invandrare. Det är en helt annan sak. Vi anpassar oss men håller förstås fast vid midsommargrejer och sånt.
Är det generellt någon skillnad på din kultur i Portugal och en inflyttads kultur på Åland?
– Man får ju förverkliga kulturen inom familjen. Men ska man ha rum där man kan be tre gånger om dagen eller separata utrymmen för män och kvinnor då blir det problem. Vi kräver inga bönerum.
Finlands statistik över familjevåld och mord ser dyster ut i ett europeiskt perspektiv. Tycker du Portugal borde be dig flytta tillbaka till Åland med hänvisning till att du är en potentiell familjemisshandlare och mördare?
– Det är en annan sak att komma från ett hederligt land som Finland än från ett krigsdrabbat land. Vi är 50-plussare, vi är inte kriminella.
Alla flyktingar är väl inte heller kriminella?
– Men det är ett annat urval, de kommer från krigszoner.
Tiden för ålänningarna att ställa sig bakom uppropet går ut de närmaste dagarna. Efter det säger Toivonen att man meddelar om resultatet. Polisen på Åland har ännu inte meddelat om man kommer att utreda huruvida det kan handla om hets mot folkgrupp.