Tonen hårdnar i Greklandssamtal
Det enda de kunde enas om var att de är oeniga. Nu är alternativen inte många för Grekland om landet vill undvika bankrutt. Den grekiska ekonomin behandlas nästa gång när eurozonens finansministrar träffas på torsdag.
Helgens förhandlingar mellan Grekland och långivarna Internationella valutafonden IMF, EU och Europeiska centralbanken ECB bröt ihop efter mindre än en timme.
Trots att EU-källor uppger att ett visst närmande skett står parterna ännu långt ifrån varandra. Grekland är inte villigt att ändra vare sig på sitt pensionssystem eller på sitt momssystem, något som varit absoluta krav från långivarna.
– Situationen i Grekland har förvärrats sedan vänsterregeringen Syriza tillträdde. Just nu har landet inga möjligheter att täcka ens de egna utgifterna med skatteintäkter, så det skulle ha svårt att klara sig utan hjälp även om alla lån lämnades obetalda, säger Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius.
Slutet av juni är kritiskt. Då löper det redan förlängda andra hjälpprogrammet till Grekland ut, samtidigt som juni månads betalning till IMF förfaller. Summan är 1,6 miljarder euro. Behovet av ett tredje stödpaket på 7,2 miljarder euro är alltså stort.
Några nya förhandlingar är inte inprickade före finansministermötet i Luxemburg senare i veckan, men både den grekiska regeringen och EU-kommissionen är redo att fortsätta diskussionerna.
En talesman för EU-kommissionen uppger att kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker fortfarande är övertygad om att man med starka reformansträngningar från den grekiska sidan och politisk vilja på alla håll ska kunna hitta en lösning inom juni.
Tålamodet tryter
Tiina Helenius tror att EU-ländernas och framför allt Tysklands tålamod nu håller på att tryta.
– Den grekiska frågan slukar mycket tid och energi, men EU har också andra viktiga problem att ta itu med, säger hon.
Bland de viktiga frågorna finns säkerhetspolitiken och förhållandet till Ryssland, men även Storbritanniens ställning i unionen. Den brittiska frågan är betydligt större än Grekland för EU, påpekar Helenius.
Jacob Kirkegaard, senior partner på Peterson institute for international economics i Washington tror att det nu finns en 60 procents chans att Grekland låter bli att betala sin skuld till IMF i juni.
I en analys skriven strax före de strandade förhandlingarna konstaterar Kirkegaard att det står klart att Greklands premiärminister Alexis Tsipras inte är en man som eurozonens ledare kan göra affärer med.
Kirkegaard konstaterar att Grekland och Tsipras nu har tre möjligheter. Premiärministern kan försöka vädja till de andra partierna i parlamentet i Aten och söka stöd för en uppgörelse med EU och IMF. Det innebär i så fall troligen att Syriza splittras. Tsipras kan också ordna en folkomröstning.
Men andra experter anser att det inte finns tid för en sådan. Kirkegaard varnar för att en folkomröstning skulle undergräva Tsipras makt, eftersom resultatet troligen skulle gå stick i stäv med premiärministerns agerande.
Ju sämre den grekiska ekonomin blir, desto troligare är det att grekerna är redo för eftergifter. En majoritet av dem vill också ha kvar euron. Som ett tredje alternativ nämner Kirkegaard nyval.
Eftergifter
Tiina Helenius tror inte att Grekland klarar sig utan en skuldeftergift från fordringsägarna. Samtidigt måste strukturella reformer inom landet genomföras.
Det har i månader spekulerats i ett Grexit, i att Grekland lämnar euron. Samhällsvetare anser att eurozonen skulle klara det bra, men att Grekland skulle få stora problem i form av bland annat social oro. I går varnade ändå Lähi Tapiolas chefsekonom Jari Järvinen för att ett Grexit kan förorsaka en ny finanskris.
Hur det än går närmar sig flera kritiska datum. Den sista juni ska IMF ha 1,6 miljarder, den 20 juli förfaller 3,5 miljarder till ECB. Den 20 augusti förfaller ytterligare 3,2 miljarder till centralbanken. Summan av de tre låneraterna överstiger hjälppaketet på 7,2 miljarder.