"Avtalet ger inte konkurrenskraft"
Det nya löneavtalet är måttligt, men lönerna stiger fortfarande mer än produktiviteten i arbetet. Samhällsfördraget behövs också för att Finland ska kunna dra nytta av den globala återhämtningen, påpekar Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius.
Finlands stora problem är konkurrenskraften och det problemet råder inte det nya löneavtalet bot på, konstaterar Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken. Så länge lönerna ökar mera än produktiviteten kvarstår problematiken.
– Vi har mycket att ta in på de länder som konkurrerar med oss, lönerna har under tidigare år stigit betydligt mera hos oss än hos våra viktigaste konkurrenter, säger Helenius.
Hennes syn får stöd på Företagarna i Finland. Direktör Rauno Vanhanen säger att företagarna hade hoppats på en ännu måttfullare löneuppgörelse. Det är inte bara löneförhöjningen som kostar, det gör också arbetslöshetsförsäkringspremierna.
– För företag i en besvärlig ekonomisk situation är uppgörelsen dyr. Den stödjer inte heller tillräckligt målet att förbättra företagens konkurrenskraft, säger Rauno Vanhanen.
Tiina Helenius hoppas att man nu också börjar diskutera hur konkurrenskraftiga de finländska lönerna egentligen är. Hon påpekar att det behövs åtgärder som skapar framtidstro och investeringsvilja hos företagen.
De etablerade företagen måste också våga satsa, ekonomin kommer inte i gång bara med hjälp av nystartade företag.
Det räcker inte heller med att vänta på att exporten ska sätta fart på ekonomin. Finland exporterar nu betydligt mindre förädlade produkter än för några år sedan, bland annat på grund av att Nokiaeffekten försvunnit, påminner Helenius.
– Det är ändå ett gott tecken att arbetsmarknadsorganisationerna nådde samförstånd, nu gäller det att diskutera vidare kring det samhällsfördrag statsminister Juha Sipilä (C) har föreslagit.
Enligt henne behövs lösningar som stödjer sysselsättningen. Det krävs också en tro på att beslutsfattarna är villiga att samarbeta och att de kan fatta beslut som får tillbaka arbetslösa in i arbetslivet.
Om man inte kan sluta ett samhällsfördrag och regeringen beslutar om ytterligare nedskärningar bromsar det den ekonomiska tillväxten som också annars är svag, påpekar hon. Däremot skulle skattelättnader vara välkomna.
– Vi står nu inför ett viktigt val. Antingen går vi in för strukturella förändringar och lösningar som förbättrar sysselsättningen och förhindrar att läget försämras ytterligare. Eller så motsätter sig någon part förändringar och utvecklingen går i en sämre riktning, säger Handelsbankens chefsekonom.