Löneavtalet fördelar njugghet
Det nya löneavtalet innebär en liten förbättring för låg- och medelinkomsttagare. Lönen höjs en aning för omkring två miljoner löntagare nästa år, men höjningen jämnas ut redan hos medelinkomsttagare i och med de höjda avgifterna för arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsmarknadscentralorganisationerna beslutade på måndagen om att förlänga sysselsättnings- och tillväxtavtalet med ett år. Månadslönerna kommer att höjas med 16 euro eller minst 0,43 procent.
Arbetslöshetsförsäkringsavgiften höjs med 0,5 procentenheter för både arbetstagare och arbetsgivare.
– Det viktigaste är att vi får med sysselsättning och förutsägbarhet på arbetsplatserna, sade Akavas ordförande Sture Fjäder.
På vissa punkter var löntagarna oroliga för sämre köpkraft och på andra var arbetsgivarsidan orolig för de kostnader som avtalet medför.
Särskilt kommunarbetsgivarna anser att avtalet är dyrt.
Enligt arbetsmarknadschefen Markku Jalonen höjer avtalet kostnaderna för kommunernas ekonomi med över hundra miljarder euro per år. För de lågavlönade branscherna hade arbetsgivarna hoppats på förhöjningar i procentform i stället för modellen med både procent och euro som parterna kom överens om.
– Med tanke på omständigheterna ser vi ändå lösningen som rimlig, sade Jalonen.
Arbetsgivarna kritiserade arbetstagarsidan för att de inte höll det som tidigare beslutats, det vill säga att man skulle skapa att avtal för kostnadskonsekvenserna.
– Vi är missnöjda med att man inte höll fast vid avtalets ursprungliga anda, sade intresseorganisationen EK:s vd Jyri Häkämies.
Vägen öppen för nya förhandlingar
Att förhandlingarna blev lyckade öppnade på samma gång vägen för samhällsfördraget som ska förhandlas så snart som möjligt. Förhandlingarna som ska ske under sommaren handlar om åtstramningar inom arbetslivet.
Statsminister Juha Sipilä (C) som kommenterade ärendet i samband med deltagandet i presidentens Gullranda-diskussioner beskrev utfallet av förhandlingarna som förväntat och tillräckligt måttfullt.
FFC mest missnöjd
Arbetsmarknadschefernas löneavtal godkändes inte utan motvilja hos organisationernas styrelser på måndagen.
Det var FFC:s styrelse som var mest missnöjd. Sjömansunionen och bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT röstade emot avtalet.
Enligt sjömansunionens ordförande Simo Zitting kunde unionen inte godkänna avtalet eftersom regeringen planerar att skära ned på stödet för passagerarfartyg med 20 miljoner euro. Unionens avtal gäller ända till februari.
– Landets regering får sedan tala om hur de tänker säkra passagerarfartygssektorn och handelssjöfarten som verkar under finländsk flagg, säger Zitting.
Sjömansunionen kan bli utanför avtalet eftersom den inte har undertecknat sysselsättnings- och tillväxtavtalet år 2013. AKT har å sin sida skrivit under det ursprungliga avtalet så förbundet måste anpassa sig enligt FFC:s beslut.