Amerikanska vapen till Baltikum
USA:s försvarshögkvarter Pentagon planerar att permanent ställa upp stridsvagnar, stridsfordon för infanterienheter och andra tunga vapen i flera av de baltiska staterna och i länder i östra Europa, rapporterar flera nyhetsbyråer.
På söndagen bekräftade den polska försvarsministern Tomasz Siemoniak att samtal förs om att placera militär utrustning på polsk mark.
"Det här är ytterligare ett steg för att öka den amerikanska närvaron i Polen och i regionen" skriver Siemoniak på mikrobloggen Twitter.
Även Litauens försvarsminister Juozas Olekas bekräftade på söndagseftermiddagen att samtal förs med USA.
- Vi håller på att förbereda vår militära infrastruktur och den är nästa klar, sade Olekas till Reuters.
3 000-5 000 soldater
- Bedömare har jämfört spänningen som nu råder mellan Ryssland och väst med kalla kriget och beskriver konflikten som den allvarligaste sedan andra världskriget.
- I samband med Rysslands annektering av Krim har flera Nato-medlemmar känt oro över Rysslands intentioner i Östeuropa. Det är bidragande till att Nato hösten 2014 bestämde att en spjutspetsstyrka på 5 000 marksoldater inom 48 timmar ska kunna sättas in för att stötta ett medlemsland som angrips.
- Det är också bidragande till att USA vill stötta Baltikum med militära medel.
-
Natos agerande retar Ryssland som anser att organisationen bryter mot tidigare överenskomna avtal.
Källa: Landsguiden
Utrustningen som också skulle placeras i Estland, Lettland och eventuellt i Ungern ska förse 3 000—5 000 amerikanska soldater med vapen och materiel. Syftet sägs vara att avskräcka Ryssland från möjliga framtida aggressioner i området.
Lettland är positivt inställt till en starkare amerikansk militär närvaro. Försvarsminister Raimonds Vejonis sade i en intervju i förra veckan, citerad av New York Times, att utrustning behövs.
- Om något händer kan vi inte sitta i dagar och veckor och vänta på utrusning, sade Vejonis.
Situationen allvarlig
Jan Hallenberg, säkerhetsanalytiker på Försvarshögskolan menar att den militära förstärkningen är ett tecken på hur allvarligt USA ser på situationen i Europa.
- Ryssland kommer inte att gilla det här, de har hotat med allt möjligt tidigare och något form av verbal respons är att vänta, säger Hallenberg till TT.
Ännu har dock inga officiella ryska reaktioner kommit, men president Vladimir Putin sade i veckan till den italienska tidningen Corriere della Sera att "endast en galen person skulle tro att Ryssland skulle anfalla Nato".