Fler driver eget på Kuba
Småföretagen på Kuba har flerfaldigats på bara några år – och de upptinade relationerna med USA kan sporra ännu fler kubaner att satsa på en egen verksamhet. Andelen kvinnliga företagare ökar också trots bristen på jämställdhet i hemmet.
HAVANNA. Stadsbor, turister och cykeltaxi trängs på kullerstenarna på Calle Obispo. Här, i den gamla delen av Havanna, kantas de flesta gatorna av butiker, restauranger och serviceinrättningar. Majoriteten är statligt ägda men bakom skyltfönster och bardiskar döljer sig allt fler egna företagare. Antalet kubanska småföretagare har tredubblats sedan 2010, då president Raul Castro drev igenom omfattande reformer, och närmar sig nu en halv miljon.
Skönhetssalongen Ensueño drevs tidigare av staten men numera är de tio frisörerna och manikyristerna alla småföretagare. Hilda Maria Campos Castellanos arbetar vid ett litet träbord intill dörren.
– Jag måste betala licens, lokalhyra och skatter varje månad men det är absolut lättare att tjäna pengar nu jämfört med när jag var anställd. Och jag är min egen chef, säger hon och stryker ett nytt lager lack på nageln på en av dagens kunder.
Varningens finger
Kuba har inlett sin resa mot vad Raul Castro kallat en uppdaterad socialism, och landets upptinade relation till USA kan komma att ytterligare gynna småföretagandet. USA:s president Barack Obama har varit tydlig med att USA tänker stödja den växande kubanska privata sektorn
När Kuba nyligen ströks från den amerikanska listan över länder som stödjer terrorism ökade också möjligheterna till ekonomiska transaktioner mellan länderna. Många småföretagare är beroende av pengar från släktingar i Florida.
Amerikanske Ted Henken, en av författarna till nyutkomna Entrepreneurial Cuba: The Changing Policy Landscape, anser att USA kan ha en positiv inverkan för kubanska entreprenörer – men han höjer samtidigt ett varningens finger.
– USA måste använda sin nya policy för att på ett kreativt sätt stärka kubanska entreprenörer och sporra de ekonomiska reformer som redan införts av den kubanska regeringen, inte som en trojansk häst inriktad på att åstadkomma ett regimskifte med andra medel.
Innanför dörren till DâBrujas möts vi genast av en doft av kaffe, mint och kamomill. Det är inget kafé vi klivit in i utan en butik för handgjorda tvålar. Sandra Aldama Suarez jobbade tidigare som lärare och har även varit anställd på kulturministeriet. Nu tillverkar hon i stället tvål som hon säljer i sin butik DâBrujas (häxkonst) ett stenkast från Havannas katedral.
– Min farmor har sedan 1970-talet jobbat med naturlig kosmetika. Och under den särskilda perioden tillverkade många kubaner egna krämer och schampon, säger hon.
Den särskilda perioden var den djupa ekonomisk kris som drabbade Kuba efter Sovjetunionens kollaps. I början av 1990-talet blev det plötsligt brist på många av de livsviktiga varor som dittills importerats från öst. Kuba tvingades ställa om sin ekonomi och det var nu de första småföretagen introducerades.
Dubbelarbete hindrar kvinnor
Manikyristen Hilda Maria Campos Castellanos tror inte att kvinnliga egenföretagare har det svårare än män – inte hon själv i varje fall. Men, påpekar hon, hon har heller inga barn.
– Män gör i princip ingenting i hemmet. Kvinnor måste jobba hela dagarna och sen göra allt hushållsarbete.
Kvinnor i Kuba ägnar i snitt 34 timmar i veckan åt att ta hand om hem och barn, enligt en rapport från Center for Democracy in the Americas (CDA). Männen däremot lägger bara 12 timmar i veckan på hemarbete.
Andelen kvinnliga småföretagare har ökat från 13 procent 2010 till drygt 17 procent 2013, enligt den officiella statistiken, men fortfarande är det långt till männens nivå. Inom den statliga sektorn är 48 procent av de anställda kvinnor.