"Regeringen låter kvinnorna betala mest"
Professorer, rektorer och forskningschefer kritiserar regeringens avsaknad av jämställdhetsperspektiv.
Ett upprop mot regeringens avsaknad av jämställdhetsperspektiv har skrivits under av allt som allt 85 personer inom universitetsvärlden. Anu Koivunen, medieforskare och professor vid Stockholms universitet, är en av initiativtagarna till uppropet.
– Årtionden av forskning och jämställdhetsarbete har förbisetts i regeringsprogrammet. Vi vill med det här uppropet sätta press på regeringen, säger hon.
Enligt skrivelsen leder regeringens beslut om att delvis flytta över vårdansvaret från samhället till anhöriga i praktiken till att kvinnorna får det sämre. Professorerna skriver bland annat att nedskärningarna i kommunsektorn drabbar särskilt kvinnor eftersom cirka 79 procent av arbetstagarna inom kommunsektorn är kvinnor, att särskilt kvinnors kortvariga jobb ökar då visstidsanställning på ett år accepteras. Nedskärningarna i pensionärernas bostadsbidrag drabbar särskilt äldre kvinnor eftersom kvinnor är i majoritet bland fattiga pensionärer.
Naivt program
Niklas Bruun, professor i handelsrätt vid Svenska handelshögskolan och medlem i FN:s kommitté som övervakar att stater uppfyller sina skyldigheter i FN:s konvention som förbjuder all diskriminering av kvinnor, är en av de som har skrivit under uppropet.
– Det mest alarmerande i regeringsprogrammet är att ett jämställdhetsperspektiv över huvud taget fattas.
Det håller Mirjam Kalland, rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan, med om. Även hon har skrivit under uppropet och hon förundras över den naivitet som regeringsprogrammet präglas av.
– Antagandet om att jämställdheten är uppnådd är naivt. Det är pinsamt att jämställdhetsperspektivet saknas, säger hon.
– Regeringen gör ingen bedömning av hur de enskilda åtgärderna sammantaget bildar en börda som är tyngre för kvinnorna än för männen, fortsätter hon.
Enligt Bruun leder regeringsprogrammet till uppenbara risker att Finland tar ett steg bakåt när det gäller jämställdhet.
– Till exempel i fråga om föräldraledigheten har man länge försökt göra framsteg, men nu tar man ett steg bakåt.
I upproret kritiseras att regeringen inte strävar efter en jämnare fördelning av föräldraledighet. Kritiken är också hård mot att den subjektiva rätten till dagvård begränsas. Enligt Kalland bör frågor om hemvårdsstöd, föräldraledighet och dagvård behandlas som en enda helhet för att i förväg kunna bedöma om de åtgärder man väljer blir kontraproduktiva antingen för män eller för kvinnor.
Väckarklocka för regeringen
Skrivelsen ska enligt Bruun fungera som en väckarklocka både för allmänheten och för regeringen om den negativa inverkan som regeringsprogrammet har på jämställdheten i Finland.
Enligt Kalland är det som nu behövs en bedömning av regeringsprogrammets effekter på jämställdheten, innan åtgärderna verkställs. Bruun efterlyser grundandet av en arbetsgrupp på hög nivå som kunde se till att jämställdhetsfrågor beaktas i förverkligandet av regeringsprogrammet.
– En sådan grupp innefattande experter på jämställdhetsfrågor kunde börja arbeta genast under ledning av minister Juha Rehula, som har ansvar för jämställdhetsfrågor. En nyckelminister, till exempel Alexander Stubb, kunde gärna sitta med i den arbetsgruppen, säger Bruun.
Rehula lovar program
Juha Rehula (C), jämställdhetsminister, lovade i går på riksdagens frågetimme att regeringen gör ett jämställdhetsprogram, men preciserade inte om regeringen också följer upp konsekvenserna av sina sparåtgärder.
– Utöver det strategiska regeringsprogrammet bereds många saker som inte finns nämnda där, bland annat ett jämställdhetsprogram som kommer att behandlas i riksdagen, lovar Rehula.
– Alla ministerier ska ansvara för jämställdheten på sina områden.
Han inbjöd dessutom till att fritt komma med förslag på vad som är de viktigaste jämställdhetsfrågorna under de kommande fyra åren.
– Om ni vet ett halvt dussin nyckelfrågor som är viktigast just nu, är det fritt att föra fram, bjuder Rehula in.