"Sänka studiestödet och öka studietakten är inte realistiskt"

I nuläget kan en studerande få högst 500 euro i studiestöd varje månad. Därtill är det möjligt att lyfta 400 euro i studielån, något som en klar majoritet låter bli att göra. I stället väljer många att jobba, eftersom lån upplevs som riskabelt.

Enbart studiestödet är nämligen inte tillräckligt för att täcka en studerandes levnadskostnader. Enligt den nyaste studerandebarometern är boendekostnaderna ofta högre än studiestödet och bostadsstödet sammanlagt.

– Mitt studiestöd räcker till min hyra men det blir inte mycket över till mat och annat, säger Jasmine Gustafsson som studerar till klasslärare vid Helsingfors universitet.

Gustafsson berättar att hon själv bor i Helsingfors stads bostad vars hyra är förmånlig, men många av hennes kompisar har dyrare boende. Hon är övertygad om att en sänkning i studiestödet leder till förlängda studier.

– I synnerhet under de första åren är det ganska stränga närvarokrav. Det är väldigt svårt att hinna jobba vid sidan om studierna, säger Gustafsson.

– Ekonomin är den största orsaken till utdragna studier. Därför känns det så motstridigt att regeringen vill sänka studiestödet samtidigt som den vill att studietakten blir snabbare, säger Soile Koriseva, socialpolitisk sekreterare för FSF.

Drastiskt färre magistrar

Den nuvarande modellen har garanterat alla en möjlighet att studera vid en högskola, oberoende av bakgrund. FSF menar att de nya nedskärningarna kommer att göra högskolestudier betydligt svårare för dem som kommer från familjer med små inkomster. Till slut blir studierna något som bara eliten har råd med.

– Nu strävar man efter att höja de studerandes lånebörda. Det innebär att föräldrar med lägre inkomster kanske inte längre uppmuntrar sina barn att utbilda sig, säger Soile Koriseva.

En modell som regeringen föreslagit är att studerande bara kunde få studiestöd för kandidatskedet. Efter det är lån som gäller om man vill studera vidare. Enligt regeringen borde besparingarna ge resultat från och med 2017. FSF tror inte att det är möjligt.

– Eftersom de här nedskärningarna inte gäller dem som redan studerar kommer en stor del av dem som de gäller inte att vara i magisterskedet än. Det kommer att ta mycket längre innan besparingar fås, säger Soile Koriseva.

För många kan det betyda att studierna slutar efter kandidatskedet eftersom de inte vill eller kan ta lån. Jasmine Gustafsson tycker inte det låter genomtänkt.

– Vi har ett av världens bästa och mest utvecklade högskolesystem. Varför ska man begränsa möjligheten att använda sig av det?

Regeringen vill minska på antalet magisterexamina med tjugo procent för att få de unga snabbare ut i arbetslivet.

– Det är konstigt att regeringen vill skära ner just där, med tanke på att högutbildade har Finlands längsta och produktivaste karriärer, säger Koriseva.