Restaurangbranschen kräver fler regler

På ett par år har matbilarna som säljer allt från currywurst till crêpes tagits till Helsingforsbornas hjärta. Den stora populariteten har också lett till att det uppstått rabalder kring reglerna, som företagarna bakom popup-restaurangerna fått tampas med. Som ett svar på den negativa publikresponsen inledde byggnadskontoret i fjol på prov ett normtalko för matbilsverksamheten, som går under namnet "smidiga kiosker".

Ett år senare är responsen från företagarna väldigt positiv.

– Inställningen har förändrats helt, staden har vänt 180 grader. Trots att tjänstemannasystemet ibland är trögt har man snabbt lyckats förnya reglerna, så att de passar dagens behov bättre. Situationen är helt en annan nu när man kan ansöka om tillstånd, säger Pasi Hassinen, som är delägare i restaurangkedjan Street Gastro och en av pionjärerna inom branschen.

Matbilarna har inga egna permanenta områden utan får stå på de flesta allmänna platser i staden, där det inte finns någon annan kioskverksamhet. Matbilen får stå på en och samma plats i fyra timmar, och om ingen annan försäljare dykt upp får man behålla platsen i ytterligare fyra timmar.

Snedvrider konkurrensen

Hassinen själv inledde sin verksamhet 2013, då han tillsammans med Pertti Kallionen köpte en matbil, där de började sälja lyxiga smörgåsar. I dag har de förutom bilen också tre fasta restauranger och två försäljningskärror.

– För två år sedan hade staden regler som härstammade från 70-talet. Vi fick till exempel höra att hjulen på bilen inte får synas, så att man inte ser att matbilen är mobil. Det var ganska skrattretande, men det hade inte funnits behov att förnya reglerna, berättar Hassinen och säger sig vara glad över att de fått föra en dialog med staden i frågan.

Alla är ändå inte tillfreds med popup-restaurangernas frammarsch. Heikki Salmela, grundaren till snabbmatskedjan Hesburger, sade i en intervju i tidningen Företagarna i maj att det förargar honom att storföretagen måste stå ut med strikta regler för hygien och arbetarskydd, medan mindre aktörer kommer lättare undan. Hans tankar får medhåll inom turism- och restaurangförbundet Mara.

– Salmela har rätt i det han säger, om stora restauranger skulle försöka på liknande sommarinfall skulle de dränkas i byråkrati. Vi är inte emot gatuköken i sig, men det handlar om jämlikhet. Det är inte rättvist att vår verksamhet regleras hårt medan de samtidigt får göra vad de vill efter att de uppfyllt några kriterier, säger Veli-Matti Aittoniemi, vice vd på Mara.

Aittoniemi anser att problemet är bristen på vilja inom staden.

– Helsingfors stad har redan länge sysslat med lättnader för småföretagare, men för oss stora har man i stället femfaldigat uteserveringsavgifterna. Förstås är alla popup-infall roliga, men rent ekonomiskt har ingen någon nytta av sådant. Staden borde satsa på det som gynnar dem, säger Aittoniemi.

Stödja alla i branschen

Hassinen, som själv är delägare både i restauranger och i matbilar, förstår inte Aittoniemis kritik.

– Jag tycker att det är lite förvånande, då Mara borde stödja alla företagare i branschen. Det här är en ny grej och det väcker alltid åsikter, men Mara borde se trenden som en bra sak och närma sig den på ett konstruktivt sätt, säger Hassinen.

I dagarna ska gatumatsförsäljarna sitta ned med staden för att diskutera försökets framtid. Trots att Hassinen är belåten med avregleringen skulle han också vilja se över vissa brister i reglerna.

– Under det senaste året har antalet försäljare ökat helt otroligt mycket, och det skulle vara dags att fundera över de krav som ställs på vagnarna. Nu finns det tält på hjul och alla möjliga konstiga stånd. Jag vill inte vara emot någon, men staden borde granska vad som passar in i stadsbilden innan de ger tillstånd till försäljare.