Kolstopp kan styra stadens energival
Helsingfors kan tvingas se över sin energistrategi efter att regeringsprogrammet satt stopp för användning av stenkol 2030. Det är 20 år tidigare än vad staden räknat med. – Nu behövs mer information och nya kalkyler, säger stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki.
Ett av målen i regeringsprogrammet är att slopa användningen av stenkol i energiproduktionen före slutet av nästa årtionde. Vad det här betyder för kolberoende Helsingfors vill stadens energiaktiebolag Helen inte ta ställning till i det här skedet. Enligt bolagets kommunikationsavdelning utreder man saken och gör sina kalkyler utifrån de ändrade omständigheterna.
Ungefär en tredjedel av den energi som produceras i Helens kraftverk härstammar från stenkol. För många politiker har stadens stora stenkolsberoende varit pinsamt, och målet är att stegvis minska kolanvändningen så att energiproduktionen är kolneutral fram till 2050.
Att regeringsprogrammet nu sätter stopp för kolanvändning 20 år tidigare kan få konsekvenser för stadens val av framtida energilösningar. I höst ska Helsingforsfullmäktige ta ställning till huruvida Helen ska bygga om kolkraftverken på Hanaholmen och Sundholmen så att de kan drivas med 40 procent pellet, eller bygga ett helt nytt mångbränslekraftverk i Nordsjö.
Några färska kostnadskalkyler över de båda alternativen finns inte, men enligt uträkningar från 2011 kostar en ombyggnad av Hanaholmen och Sundholmen cirka 500 miljoner euro, medan priset för ett nytt mångbränslekraftverk i Nordsjö ligger på över 1 miljard euro. Den hisnande prislappen kompenseras i viss mån av att Nordsjöalternativet skulle frigöra Hanaholmen för bostäder, vilket skulle ge staden inkomster.
Ytterligare ett alternativ som utreds är en modell som bygger på diversifierad, småskalig energiproduktion och ökad energieffektivitet.
Gröna stöder Nordsjö
Ordföranden för De grönas fullmäktigegrupp Emma Kari var snabb att slå fast att regeringsprogrammets stenkolsstopp entydigt talar till Nordsjöalternativets fördel. De gröna, som är den näst största fullmäktigegruppen, har också tidigare klart flaggat för Nordsjöalternativet.
– Det är ganska klart att det nu är uteslutet att vi skulle sätta ner hundratals miljoner på att bygga om Hanaholmens kraftverk, sade Kari till Yle förra veckan.
Stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki (Saml) drar inte lika snabba slutsatser. Han efterlyser en noggrann analys av regeringsprogrammets konsekvenser.
– Det behövs mer information om vad regeringen menar i praktiken och vilka styrmedel den tänker använda för att nå sina mål.
Att regeringsprogrammet automatiskt talar för Nordsjöalternativet håller han inte med om.
– Nordsjöalternativet är ett mångbränslekraftverk där tanken har varit att också använda en viss mängd stenkol vid sidan av förnybart bränsle. Efter regeringsprogrammet är situationen en annan och vi måste få nya lönsamhetskalkyler.
De gröna är den fullmäktigegrupp som tydligast tagit ställning i kraftverksfrågan. Enligt Rauhamäki gäller det att förhålla sig pragmatiskt till valet.
– Det är mycket viktigt att den egendomsmassa som energibolaget byggt upp ger helsingforsarna avkastning också i framtiden.
Mindre vinstutdelning
Eftersom Helen sedan årsskiftet är aktiebolag belastar kraftverksinvesteringarna inte skattebetalarna direkt. Helens balansräkning är stark och bolaget får sannolikt lån på marknaden. Däremot leder en jätteinvestering till att Helen inte längre kan dela ut lika mycket av sin vinst till staden, vilket direkt påverkar stadens ekonomi. Av tradition har energibolaget varit en mycket bra inkomstkälla för Helsingfors men redan i ett par års tid har utdelningarna minskat inför de förestående investeringarna.
Enligt Rauhamäki kan regeringens beslut också få effekter för vad invånarna betalar för sin fjärrvärme. Stenkol må vara smutsigt, men är också billigt, vilket har bidragit till att hålla priserna nere.
– När dagens boendekostnader redan är orimligt höga vore det angeläget att inte fatta sådana beslut som ytterligare fördyrar boendet.
Effektiv användning
SFP-gruppens ordförande Björn Månsson säger att Helsingfors får se över sina planer om regeringen sätter slutdatumet för kolanvändningen tjugo år tidigare än vad staden har räknat med.
– Det kan bli besvärligt för Helsingfors att klara en sådan målsättning.
SFP-gruppen har ännu inte tagit ställning till kraftverksalternativen. För Nordsjö talar enligt Månsson renheten samt att Hanaholmen kunde frigöras för bostäder. I den andra vågskålen ligger det höga priset.
– Frågan är om vi har råd.
Enligt Månsson är dagens starka kolberoende en skam för Helsingfors samtidigt som det finns anledning att vara stolt över den effektivitet med vilken råvaran nyttjas.
– När det gäller samproduktionen av el och värme, och att få ut maximal energi, är vi i världstopp.
Planen är att fullmäktige ska fatta sitt kraftverksbeslut före årsskiftet. Tatu Rauhamäki tycker att man kan skjuta på beslutet om situationen så kräver.
– När det handlar om en investering i miljardklassen spelar några veckor hit eller dit ingen roll.