Svenska kommuner kan få flyktingkvot
Kommunerna i Sverige ska kunna tvingas ta emot flyktingar. Det ska ge en jämnare fördelning av nyanlända och göra att de fortare etablerar sig i samhället. I kommunerna reagerar man olika på kravet.
Södertälje. Industristad med 92 000 invånare i Stockholms län. Andel nyanlända i förhållande till befolkningen de senaste fyra åren: 4,3 procent.
Vaxholm. Skärgårdskommun i samma län. Invånare: 11 000. Andelen nyanlända: 0,1 procent.
Sett till befolkningsmängden är Sverige det EU-land som tar emot flest immigranter.
I fjol var de drygt 80 000 och prognoserna för i år tyder på en ökning. Men skillnaderna mellan hur kommunerna tar emot dem är stora, som siffrorna ovan visar. Södertälje hör till de kommuner som tar emot flest, medan Vaxholm ligger i botten. På riksnivå har invandringen till Sverige varit 1,3 procent av befolkningen åren 2010–2014.
– Den här sneda fördelningen är inte långsiktigt hållbar. Vi måste få till en rättvisare och rimligare fördelning mellan landets kommuner, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (Socialdemokrat).
I går presenterade hon ett lagförslag som går ut på att kommunerna kan tvingas ta emot nyanlända. En kvot ska räknas ut som baserar sig på kommunens storlek, arbetsmarknadsläget och hur många som tidigare har anlänt.
Tanken är att lagförslaget också ska leda till en bättre integrering och göra det lättare för de nyanlända att få jobb.
– Många söker asyl i Sverige. Det är en stor utmaning men också väldigt stor möjlighet. Många är välutbildade och unga och klarar vi av att etablera dem är vi förmodligen det enda landet i EU som klarar den demografiska utmaningen.
Enligt Migrationsverkets uppgifter finns i dag 9 000 personer på anläggningar som har fått uppehållstillstånd men inte får boende i kommunerna. Bostadsbristen förs ofta fram som en orsak.
– De får bygga, svarar Johansson på en pressträff i går.
Många frivilligt
I Södertälje, drygt 30 kilometer från centrala Stockholm och med cirka tusen nyanlända per år, är kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (Socialdemokrat) nöjd. Hon tycker att det är bra att kommuner bli anvisade flyktingar och att alla tvingas bli delaktiga.
– Det borde vara en självklarhet men är det inte i dag.
Dessutom är hon glad att kvoten också kommer att beakta hur många immigranter som frivilligt har flyttat till kommunen. Det har Södertälje väldigt många av, personer sådana som flyttat till exempel direkt till släktingar och inte via asylboenden.
När det fungerar är det bra, men det kan också leda till många flyttar på kort tid vilket gör det svårt att komma in i samhället.
Den här modellen, som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill, hoppas regeringen att lagförslaget ska leda till att används mindre. Speciellt många socialdemokrater har hoppats att den, som är närmast unik för Sverige, ska slopas helt.
Hoppas ni på att färre ska komma till Södertälje?
– Nej, Södertälje är en invandrarkommun.
Olika möjligheter
I Vaxholm, likaså 30 kilometer från Stockholms centralstation men i en annan riktning, finns däremot en arg kommunstyrelseordförande, Lars Lindgren (Moderat).
Den ojämlika fördelningen av flyktingar är inget nytt tema i Sverige och igen får kommunen ståta som ogin i frågan, med om ens en handfull asylsökande per år. Inte sällan påpekas dessutom att det är Moderatstyrda (borgerliga) kommuner som tar emot allra minst immigranter, medan det finns många socialdemokratiskt ledda som tar emot flest.
Lindgren tycker det är fel att staten ska kunna tvinga kommunerna att ta emot nyanlända.
– Förutsättningarna ser olika ut i olika kommuner.
För Vaxholms del handlar det, säger han, inte om att hjärtat inte skulle sitta rätt. Men enligt honom äger staden nästan ingen mark, en stor del av kommunen är naturskyddsområde och det finns helt enkelt ingenstans att bygga boenden. Och skulle det finnas tar det ändå flera år innan det står klart.
Lindgren anser att det är fel att arbetsmarknadsminister Johansson ställer krav på kommunerna utan att själv föreslå konkreta lösningar.
Han är inte den enda Moderaten som i går var kritisk till den rödgröna minoritetsregeringens förslag som nu går på remiss.