Nätkurser ger varierande resultat

Samarbetsprojektet GNet ger de mindre finlandssvenska gymnasierna en möjlighet att erbjuda fördjupade kurser i ämnen ett enskilt gymnasium kanske inte hade möjlighet att ta upp. Intresset bland eleverna har varit stort och projektets koordinator, historielärare Johan Gulin på gymnasiet Grankulla samskola konstaterar att nätkurser på distans är nästan enda möjligheten att erbjuda eleverna vissa kurser.

– I ett ämne som livsåskådning har vi på nätkurserna haft väl motiverade elever som velat få ut så mycket de bara kan av kursen, säger Gulin.

Men å andra sidan. Den direkta kontakten mellan lärare och elev saknas vid en nätkurs . Många behöver den direkta kontakten och vill diskutera sig fram till kunskapen, påpekar Gulin.

Han skulle själv inte digitalisera grundläggande kurser i något ämne. Så länge pengar finns för undervisningen, tillägger han.

En nätkurs innebär att läraren ger eleverna en videointroduktion och efter det får de olika uppgifter att utföra på egen hand. Uppgifterna lämnas in till läraren till exempel per e-post. För att stödja kursdeltagarna är läraren tillgänglig en timme per vecka för att chatta eller på annat sätt kommunicera med eleverna. I kurserna kan också andra element som närstudieträffar och videokonferenser ingå.

Stora skillnader

Gulin konstaterar att det här är så nära riktig undervisning man kan komma, men de elever som deltar tvingas själva ta mycket mera ansvar för sin inlärning.

– Vanlig undervisning i klassrum är absolut bäst, men alltid är det inte möjligt med sådan, säger han.

GNet har fungerat i två år och i statistiken från de åren visar på stora skillnader mellan kurser och ämnen. Kurser i religion, historia och psykologi har klart flere elever genomfört med godkänt vitsord än kurser i till exempel fysik, biologi eller språk. Enligt lärarna blir de elever som genomför kurserna i allmänhet godkända, problemet är att så många avbryter.

Att dra slutsatser av statistik från de två första åren och kurser med ett litet antal deltagare är svårt. Men Gulin påpekar att det här är ett system som passar sådana elever som vill studera i egen takt. Kursen spänner också över en längre period än en vanlig gymnasiekurs bland annat för att slutdatum inte ska kollidera med skolornas provveckor. Eleverna ska också få en chans att fördjupa sig ordentligt i ämnet.

– Det här är inte ett studiesätt som passar alla, men å andra sidan passar inte heller ett vanligt klassrum för alla. Många elever tror att det blir bra med en nätkurs, men orkar inte till slutet, säger Gulin.

Pröva sig fram

Han konstaterar att det här sättet att jobba är nytt för alla och det nu gäller för dem som är med att pröva sig fram och se vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra. Återkopplingen från eleverna är viktig och den första feedbacken ger de redan efter halva kursen.

Gulin understryker att en lärare som undervisar en nätkurs inte kan vara anonym utan måste vara närvarande digitalt för att hjälpa och förklara.

Själv förhåller han sig tudelat till det digitala sättet att arbeta.

– De flesta elever i gymnasiet söker sig vidare till högskolor och universitet där det finns mycket nätkurser, då är det här en värdefull erfarenhet så att de vet vad som krävs.

Men att lägga hela gymnasieutbildningen på nätet känns definitivt som ett för stort steg, anser Gulin.