Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Svenskfinland
    • Världen
    • Ekonomi
    • Politik
    • Brott & Olyckor

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    På distans. Nätkurser innebär att eleverna själva tar betydligt större ansvar för inlärningen än i klassrummet. Lärarna är med via chat eller video under kursens gång. (Foto: Most Photos)

    Nätkurser ger varierande resultat

    Katarina Koivisto
    Publicerad: 03.06.2015 08.01 • Uppdaterad: 03.06.2015 15.13

    Ämnesord

    • Utbildning
    • gymnasier

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Digitala kurser passar för ämnen där eleverna har goda baskunskaper och där de är motiverade. Men i många ämnen har eleverna svårt att slutföra kursen om de studerar på nätet. Tio finlandssvenska gymnasier har samarbetat kring nätkurser i två år.

    Samarbetsprojektet GNet ger de mindre finlandssvenska gymnasierna en möjlighet att erbjuda fördjupade kurser i ämnen ett enskilt gymnasium kanske inte hade möjlighet att ta upp. Intresset bland eleverna har varit stort och projektets koordinator, historielärare Johan Gulin på gymnasiet Grankulla samskola konstaterar att nätkurser på distans är nästan enda möjligheten att erbjuda eleverna vissa kurser.

    – I ett ämne som livsåskådning har vi på nätkurserna haft väl motiverade elever som velat få ut så mycket de bara kan av kursen, säger Gulin.

    Men å andra sidan. Den direkta kontakten mellan lärare och elev saknas vid en nätkurs . Många behöver den direkta kontakten och vill diskutera sig fram till kunskapen, påpekar Gulin.

    Han skulle själv inte digitalisera grundläggande kurser i något ämne. Så länge pengar finns för undervisningen, tillägger han.

    En nätkurs innebär att läraren ger eleverna en videointroduktion och efter det får de olika uppgifter att utföra på egen hand. Uppgifterna lämnas in till läraren till exempel per e-post. För att stödja kursdeltagarna är läraren tillgänglig en timme per vecka för att chatta eller på annat sätt kommunicera med eleverna. I kurserna kan också andra element som närstudieträffar och videokonferenser ingå.

    Stora skillnader

    FAKTA
    Tio gymnasier
    • De tio gymnasier som samarbetar i GNet är Kyrkslätt, Grankulla, Borgå, Lovisa, Helsinge, Kotka, Björneborg, Sibbo, Åland och Tammerfors.
    • Maximalt 22 elever kan delta i en kurs. Som en del av gymnasieundervisningen är kurserna gratis.
    • Resultaten varierar. En kurs i bibelkunskap lockade 9 deltagare, 7 av dem fick vitsord. De 11 elever som deltog i en psykologikurs genomförde den alla.
    • Av 15 deltagare i en grundkurs i spanska fick bara 4 vitsord. Sommarterminens kurser i biologi och geografi slutförde hälften av eleverna.
    • I medeltal 50 och 74 procent av de anmälda eleverna slutfört sina kurser under de terminer som hittills erbjudits.

    Gulin konstaterar att det här är så nära riktig undervisning man kan komma, men de elever som deltar tvingas själva ta mycket mera ansvar för sin inlärning.

    – Vanlig undervisning i klassrum är absolut bäst, men alltid är det inte möjligt med sådan, säger han.

    GNet har fungerat i två år och i statistiken från de åren visar på stora skillnader mellan kurser och ämnen. Kurser i religion, historia och psykologi har klart flere elever genomfört med godkänt vitsord än kurser i till exempel fysik, biologi eller språk. Enligt lärarna blir de elever som genomför kurserna i allmänhet godkända, problemet är att så många avbryter.

    Att dra slutsatser av statistik från de två första åren och kurser med ett litet antal deltagare är svårt. Men Gulin påpekar att det här är ett system som passar sådana elever som vill studera i egen takt. Kursen spänner också över en längre period än en vanlig gymnasiekurs bland annat för att slutdatum inte ska kollidera med skolornas provveckor. Eleverna ska också få en chans att fördjupa sig ordentligt i ämnet.

    – Det här är inte ett studiesätt som passar alla, men å andra sidan passar inte heller ett vanligt klassrum för alla. Många elever tror att det blir bra med en nätkurs, men orkar inte till slutet, säger Gulin.

    Pröva sig fram

    Han konstaterar att det här sättet att jobba är nytt för alla och det nu gäller för dem som är med att pröva sig fram och se vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra. Återkopplingen från eleverna är viktig och den första feedbacken ger de redan efter halva kursen.

    Gulin understryker att en lärare som undervisar en nätkurs inte kan vara anonym utan måste vara närvarande digitalt för att hjälpa och förklara.

    Själv förhåller han sig tudelat till det digitala sättet att arbeta.

    – De flesta elever i gymnasiet söker sig vidare till högskolor och universitet där det finns mycket nätkurser, då är det här en värdefull erfarenhet så att de vet vad som krävs.

    Men att lägga hela gymnasieutbildningen på nätet känns definitivt som ett för stort steg, anser Gulin.

    Katarina Koivisto
    Ta kontakt Flera artiklar av Katarina Koivisto

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet