Allt fler familjer behöver hjälp för att klara sig
Behovet av utkomststöd ökar i hela huvudstadsregionen, och nu stiger behovet i alla grupper. Också familjer och pensionärer är i allt högre grad beroende av utkomststöd för att klara sig.
Bland familjerna är det familjer med ensamföräldrar som är mest utsatta. Bland dem har nästan en av fyra varit tvungen att lyfta utkomststöd i något skede, vilket är fem gånger fler än i familjer med två försörjare.
Största delen av de hushåll som lyfter utkomststöd har traditionellt varit singelhushåll, och framför allt ensamstående män. Men i Esbo vittnar specialplanerare Tua Ekblad om att antalet ansökningar nu ökar i alla grupper.
– Vi får allt fler ansökningar från familjer, också sådana med två föräldrar. En allt större andel av barnen bor i familjer där man söker utkomststöd. Också pensionärer söker i högre grad utkomststöd. Har man en liten pension kan det vara svårt att klara sig, och pensionärerna har ganska liten möjlighet att förbättra sin situation. Det enda alternativet kan vara att man flyttar till billigare bostad eller annan ort där boendet är billigare.
Boendekostnaderna utmaning
Antalet klienter som lyfter utkomststöd har stigit redan i flera år, och minskar knappast förrän sysselsättningen förbättras. En annan faktor som påverkar siffrorna är att befolkningen ökar. I Helsingfors har antalet klienter i år ökat 5,5 procent sedan i fjol, i Esbo är siffran 8,8 och i Vanda 8,5 procent.
Nu sällar sig också allt fler av dem som blev arbetslösa för något år sedan till utkomststödskön, då det inkomstrelaterade stödet upphör.
– Så länge som den inkomstrelaterade arbetslöshetspengen löper är det mycket få som behöver utkomststöd. Men har man inte det behöver i praktiken alla. Boendekostnaderna i huvudstadsregionen är så höga att stöden inte räcker. På andra orter kan det gå bättre att klara sig på de primära stöden, säger Maarit Sulavuori, direktör för ungdomsarbetet och vuxensocialarbetet i Helsingfors.
Teija Hakulinen, chef för vuxensocialarbetet i Vanda, konstaterar att behoven är mycket varierande. Även om personer med låg utbildning är mer utsatta finns det nu för tiden också allt mer högutbildade bland klienterna. Mest orolig är hon ändå för barnfamiljerna.
– Det vore viktigt att försöka förhindra att fattigdomen går i arv. Det gäller att satsa på förebyggande åtgärder och stödja till exempel barns möjligheter att ha hobbyer.
Nu styr man om mer personal till utkomststödet för att hinna behandla alla ansökningar inom sju dagar som lagen föreskriver. I Helsingfors kan man ändå ibland få vänta dubbelt så länge på att få sin ansökan behandlad, och också Esbo kämpar för att klara tidsgränsen.
– I de flesta fall klarar vi den, men jag måste erkänna att vi inte alltid gör det. Behandlingstiden borde ju inte alls dra ut, sju dagar kan vara en jättelång tid om man inte har några pengar. Då är det orimligt att vara tvungen att vänta längre.