Småfusket håller grekerna flytande
En solvarm dag på en grekisk taverna är det lätt att bara betala för fisken man ätit, knöla ner det handskrivna kvittot i fickan och dra vidare. Den handskrivna lappen är hur som helst ett kvittofusk – ett av de sega problem den grekiska ekonomin dras med.
En solglittrande vårhelg nyligen drog såväl vanligt folk som andra ut till öarna utanför Aten. Atenarna tog chansen att fly staden, glömma vardagsbekymren en stund och njuta av de varma vårdagarna. I medierna fortsatte dock den skoningslösa rapporteringen om Greklands osäkra framtid.
Ännu en tidsfrist höll på att gå ut, lånen skulle betalas samtidigt som pengar behövdes till löner och pensioner. I Aten satt regeringens förhandlingsgrupp och lade upp strategin inför förhandlingarna med långivarna.
Gruppen satt där utan sin finansminister. Han tog nämligen timeout för att besöka sin villa ute på en av öarna. Vänsterpartiet Syrizas kontroversiella glamour boy – tillika Greklands finansminister – Yannis Varoufakis – dök upp på färjan till ön klädd i grön kroppsnära T-tröja som framhävde den vältränade kroppen, med klädsam solbränna och ryggsäcken nonchalant slängd över axeln. Hustrun hade han vid sin sida. På hans laptop nyckelorden: Greece’s Recovery – Greklands återhämtning.
Turism och rederiverksamhet var redan innan krisen de starkaste sektorerna inom grekiskt näringsliv och turismen skulle kunna växa ytterligare och hjälpa Grekland ur lågkonjunkturen. Enligt EU-statistik för 2013 utgjorde turistnäringen 6,7 procent av Greklands bruttonationalprodukt.
I Finland är motsvarande siffra 1,6 procent. Direkt och indirekt bidrar turismen ändå till cirka 20 procent av den grekiska ekonomin; den grekiska turismfederationen SETE misstänker dock att 40 procent av inkomsterna aldrig registreras. Så vill de som lever på turismen slippa betala moms och skatt.
De grekiska öarna lockar fortfarande många turister – en av förutsättningarna för att Grekland ska hållas på fötter.
I år väntar Grekland närmare 25 miljoner besökare och de flesta reser till öarna där kvittofusket är som mest utbrett. Ett stort antal turister besöker också Aten där turistetablissemangen kring Akropolis och i Plakakvarteren handlar på svarta börsen. Samtidigt som regeringens experter febrilt försöker lösa de stora ekonomiska problemen fortsätter alltså småfusket bland folket.
Kvittofusk vanligt
Ett par kilometer från paret Varoufakis villa ligger en familjeägd fiskrestaurang vid havet. Föräldrarna står i köket och sonen serverar. Krogen har en enkel meny men kanske aningen för höga priser, men stämningen är vänlig, råvarorna dagsfärska och utsikten oslagbar. Idyll för många.
Men atmosfären på restaurangen förändras när det är dags att betala. På ett handskrivet kvitto står salladen, potatisen, bläckfisken, sardinerna, brödet och ölen prydligt uppräknade, men var är kassakvittot?
Nej, men alltså, folk brukar inte vilja ha kvitto, försvarar sig sonen. Trots att han hävdar att kunderna får ett bättre pris utan kvitto är beloppet detsamma som på menyn. Många greker varken ber om eller ger kassakvitton: en kortsiktig vinn-vinn-situation och missriktad solidaritetshandling som rättfärdigas med ett "man får ju i alla fall ingenting för skattepengarna".
Greklandsresenärer kan med enkla medel hjälpa till med att stoppa fusket.
SETE uppmanar besökare att använda plastkort i så stor utsträckning som möjligt eftersom det tvingar affärer och restauranger att ge kvitton. Genom att aningslöst acceptera handskrivna notor eller betala utan kvitto deltar turisterna nämligen omedvetet till det grekiska moms- och skattefusket.
Yannis Varoufakis föreslog tidigare i år, utan att vinna gehör, att turister och pensionärer skulle användas som "skattespioner" för att rapportera kvittofusk på turistorter.
Man kan också göra som den grekiske affärsmannen då han fick en handskriven nota på ett kafé – han reste sig och gick. När servitören sprang efter och bad om pengarna påminde affärsmannen servitören om lagen som säger att man inte behöver betala om man inte får ett kassakvitto.
Vid varje kassaapparat ska det dessutom finnas en skylt som upplyser kunden om det här.
I väntan på att det regerande vänsterpartiet Syriza ska nå en kompromiss som tillfredsställer både egna väljare och långivarna florerar rykten om en stundande ekonomisk kollaps i Grekland. Precis som sommaren 2012 uppmanar braskande rubriker återigen turister att ta med kontanter på Greklandssemestern eftersom de kan tänkas ta slut i landet.
I en färsk undersökning över hur Grekland målats upp i utländsk press dras ofta paralleller där de förfallna antika templen jämförs med dagens ekonomiska ruin. De begrepp som oftast dyker upp är korruption, skatteflykt, grekernas lättja och utförsäljning av offentlig egendom och småöar.
Statens avyttring av offentlig egendom har gått segt och bara ett fåtal öar har sålts – främst på grund av de gigantiska byråkratiska hindren och rädslan för att investera i landet.
Hotellägaren Afroditi Papaharalabous har märkt att många nu avvaktar och väntar med bokningar.
Afroditi Papaharalabous driver tillsammans med sin make ett litet hotell i Atens äldsta stadsdel Plaka. Tidigare hade de ett hotell vid Omoniatorget tre metrostationer bort, men problem med kriminalitet, prostitution och droger fick dem att flytta.
Hotellet med 18 rum är ofta fullbokat.
– Det går runt eftersom jag, maken och dottern delar på arbetspassen under dagarna, säger ägarinnan.
Afroditi Papaharalabous har märkt att folk verkar avvakta situationen i Grekland och bokar ofta i sista minuten. Alla utländska gäster betalar med kort och de har bara lite kontanter på fickan, men grekerna betalar kontant eftersom de flesta inte längre har kreditkort.
I dag är momsen 6,5 procent på hotellrum och 13 procent på restauranger, men den kommer kanske att höjas snart. Det vore en katastrof för de kontrakt som hotellet redan tecknat för säsongen 2016.
– Vi skulle få ta smällen, vi kan ju inte plötsligt ändra våra priser, konstaterar Afroditi Papaharalabous.
En av hotellets gäster, Ivette från Puerto Rico, tvekade inte att åka till Grekland.
– Mitt land är också i kris. Det är ett globalt problem som får vi leva med. Jag passar på att resa nu eftersom möjligheten kanske inte finns senare. Den negativa bild av Grekland som visats i medierna har jag ännu inte upplevt, säger hon.
Fullbokad sommar
På Antiparos i den populära grekiska övärlden driver Iliada Stavrinidi ett hotell med sin far och hon säger att de inte har märkt någon rädsla bland sina gäster.
– Det är fullbokat från midsommar till slutet augusti sedan länge, mest av resenärer från Skandinavien och Italien. Kanske lever vi i en bubbla här ute i övärlden, men det finns inte på kartan att Grekland skulle krascha i sommar. Det har ropats om vargen för många gånger, så vi oroar oss inte denna gång heller. Och även om valutarestriktioner tillfälligt skulle införas kan gästerna lita på att vi tar hand om dem. Allting löser sig i Grekland.
Iliada Stavrinidi driver ett hotell med sin far på ön Antiparos.
Ekonomen Christos Drollas håller med om att turister bör ta med sig kontanter, men helt och hållet av praktiska skäl.
– För det ger ju en frihet att ha pengar i fickan och kunna betala för småsaker. Även om det grekiska banksystemet skulle bryta samman i sommar kommer det främst att påverka grekernas penningflöde, inte turisternas.
Det grekiska turistministeriet avvisar också påståenden om att semesterfirare kommer att möta tomma bankomater. Det är bara rykten som ska förhindra att turister kommer till Grekland, hävdar de.
Christos Drollas anser att det fokus som läggs på fusk och skatteflykt endast är ett sätt att vilseleda väljarna att inte se på de verkliga problemen, alltså de stora strukturella förändringar som måste genomföras. Det handlar om förändringar inom den statliga tjänstesektorn, om privatisering och om pensionsåldern.
Efter olika reformer skulle Greklands turistnäring kunna bli mer attraktiv än i dag för investerare. Grundförutsättningarna är redan på plats: vädret, havet, maten och kulturen.
De stora internationella kryssningsfartygen använder till exempel nu inte Pireus som hemmahamn, vilket skulle kunna generera stora indirekta inkomster och kringaktiviteter. Eftersom Grekland saknar nödvändig infrastruktur används i stället hamnar i Italien och Spanien.
Ekonomen Christos Drollas tycker att det fokus som läggs på fusk och skatteflykt bara är ett sätt att vilseleda väljarna att inte se på de verkliga problemen.
Christos Drollas säger att det viktigaste är att turisterna fortsätter att komma till Grekland.
– De utgör en mycket viktig del av Greklands ekonomi och sysselsätter många oberoende av – eller trots – fifflandet. Där kan både semestrande finansministrar och vanligt folk dra sitt strå till stacken.
TIDSLINJE
2001
Januari: Grekland ansluter sig till eurosamarbetet
2004
Augusti: OS i Aten
2008
December: Protester och upplopp i Aten efter polis skjuter ihjäl 15-årig pojke.
2009
Oktober: Socialdemokratiska Pasok vinner nyvalet. George Papandreou blir premiärminister. Regeringen uppdagar att det finns stora hål i finanserna.
December: Greklands kreditbetyg nedgraderas av de ledande kreditvärderingsinstituten
2010
April: Grekland ber om hjälp från EU och IMF . Statsskulden är € 350 000 000 000
Maj: Första treåriga stödpaketet från IMF, EU och Europeiska centralbanken på € 110 000 000 000
Stora demonstrationer och protester i Grekland. Tre personer omkom i brand på en bank.
Oktober: nya åtstramningsåtgärder i 2011 budget, bland annat nya skatter samt högre moms.
2011
Den ekonomiska krisen fördjupas.
Juni: Våldsamma protester med stora polisstyrkor och tårgas när parlamentet röstar igenom ett hårt nedskärningsprogram som EU kräver för ytterligare stöd.
Oktober: George Papandreou utlyser en folkomröstning om EU / IMF:s räddningsplan
November: George Papandreou drar tillbaka sitt folkomröstningsförslag och avgår som premiärminister. Ny koalitionsregering består av Pasok och konservativa partierna Ny Demokrati och Laos.
2012
Februari: Parlamentet antar ett nytt åtstramningspaket och många byggnader bränns ner under nattligt upplopp i Aten.
Överenskommelse om ett andra stödpaketet på € 130 000 000
Mars: Grekiska småsparare förlorar över femtio procent av ursprungsvärdet på sina statsobligationer då Grekland genomför en så kallad "haircut".
Maj: Val i Grekland. De stora partierna förlorar väljare till både extremhögern och vänsterpartierna. Inget parti fick majoritet. Omval utlyses.
Juni: Omval. Ny trekoalitionsregering med konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok och DIMAR. Antonis Samaras blir premiärminister.
2013
April: Nytt åstramningspaket där bla. 15.000 stats och kommunanställda ska avskedas
Juni: Parlamentet släcker de statliga TV-kanalerna. DIMAR drar sig ut regeringskoalitionen.
Arbetslösheten når rekordhöga 26.8 procent.
2014
Maj: EU-val. Vänsterpartiet Syriza vinner.
December: Den grekiska regeringen kollapsar efter att ha misslyckats med att välja ny president och nyval utlyses.
2015
Januari : Nyval. Storseger för vänsterpartiet Syriza som vinner med sin politik mot åtstramningarna och lovar att riva upp de gamla överenskommelserna med långivarna. Koalition med nationalkonservativa partiet ANEL.
Februari: Greklands låneprogram förlängs med fyra månader.
Sedan Syriza kom till makten pågår ständiga förhandlingar med långivarna utan att en överenskommelse ännu kommit till stånd.
Juni: Grekland ska börja betala av det första stödpaketet.
5 juni € 30o 000 000
12 juni € 341 000 000
16 juni € 568 000 000
19 juni € 341 000 000
30 juni - det gällande stödpaketet för Grekland tar slut.