Protestpartierna skakar om spanska politiken
Tiden när det två stora partierna i Spanien turades om att styra landet är på väg mot sitt slut. Regional- och lokalvalet i landet visar att protesterna är på väg att flytta in från gatan till det politiska beslutsfattandet.
De tre största städerna i Spanien – Madrid, Barcelona och Valencia – kan snart styras av politiker som stigit till makten efter de stora protesterna mot åtstramningspolitiken. En del av "Los Indignados" (de upprörda) hör till partier, medan andra haft folkrörelser till stöd.
Tidigare har konservativa Partido Popular (PP) och socialistpartiet varit de två stora som har delat på makten, men den ekonomiska krisen har lett till att båda partierna förlorat anhängare. Socialistpartiet eftersom det ledde Spanien in i recessionen och PP eftersom partier genomfört hårda sparkurer som bland annat lett till att många förlorat sina hem.
I det förra regional- och lokalvalet för fyra år sedan delade PP och Socialistpartiet på 65 procent av rösterna medan deras gemensamma pott nu har sjunkit till 52 procent.
PP är fortfarande Spaniens största parti, men med klart mindre marginal än tidigare. Partiets totala röstandel sjönk från 37,5 till 27 procent. Partiet förlorade också flera av de regioner där de hade ensam majoritet.
"Storstäderna är motorn"
– Storstäderna är motorn till förändring i Spanien, sade Pablo Iglesias, som leder vänsterpartiet Podemos, som grundades i fjol.
Podemos får troligen makten i både Madrid och Valencia genom koalitioner med Socialistpartiet. I Barcelona fick folkrörelsen Barcelona en Comú flest röster och där tros antiåtstramningsaktivisten Ada Colau bli borgmästare.
På programmet i Barcelona finns bland annat att bötfälla bankerna om de har tomma bostäder, slopa alla tjänstebilar, sätta stopp för alla nya hotellprojekt och granska alla offentligt anställdas löner för att se om de är för höga. Colau har aktivt protesterat mot att så många människor vräktes från sina bostäder under de hårdaste recessionsåren.
Svårt förutspå
Tidningen El País har försökt räkna ut vad söndagens resultat skulle innebära för parlamentsvalet som ska hållas före årets slut, troligen i november. Om spanjorerna då röstar ungefär som nu är resultatet att det blir svårt att skapa en regering och att parlamentet blir närapå omöjligt att styra, är tidningens slutsats.
Parlamentet skulle bli mer fragmenterat än någonsin efter att demokratin återinfördes 1977 efter general Francisco Francos diktatur. Men tidningen påpekar att osäkerhetsfaktorerna är många. Till exempel ställde vänsterpartiet Podemos inte upp som ett enhetligt parti i lokalvalet utan gav i stället sitt stöd till vissa kandidatera. Inte heller ställde kandidaterna nära Podemos upp i alla valkretsar, och samma gäller det andra nya partiet Ciudadanos, som är center-höger.