Lösning på bostadsbristen: Inred i en container
Ett rum och kök med fransk balkong. Det låter inte så illa för en studerande. Och allt detta i en container. Snabbt och billigt som lösning på bostadsbristen, menar företag och förespråkare. Byggbranschen hävdar att det i själva verket kan bli dyrt.
Stockholm
– Vi är inne i en fraktcontainer nu men jag tror inte man har den känslan. Vi är i ett hem!
Petri Veikkolainen är entusiastisk när han tar oss på husesyn. Entrén för direkt in i köket som rymmer matbord, spishäll med två plattor och hyfsat med skåputrymme.
Badrummet är stort och vitkaklat. På kortändan i det kombinerade sov- och vardagsrummet finns ett stort fönster som när allt är klart är en fransk balkong. Säng, fåtölj och tv får plats, Veikkolainen måttar och visar att också en dubbelsäng skulle fungera fint.
Vi ger honom rätt. På rak arm är det svårt att säga att de 26 kvadratmetrarna med 2,40 centimeter i takhöjd finns inne i en stålcontainer som har transporterat gods på de sju haven. Det skulle vara planlösningen då – badrummet finns i mitten med genomgång från både kök och vardagsrum – som avslöjar att det långsmala formatet har vissa utmaningar.
Veikkolainen är delägare i byggföretaget XLNT Living som uppför 65 studentbostäder i förorten Hallonbergen i Sundbyberg strax utanför Stockholm.
I januari började företaget monteringar av husen som blir tre våningar höga med gemensam fasadstruktur, hiss och loftgångar. Det första huset står inflyttningsklart i september, det andra i december.
– Vanligt byggande tar två tre gånger så lång tid, säger Veikkolainen.
Ungefär samma förhållande anger han när det gäller kostnaderna. Traditionellt uppförda hus är enligt honom två tre gånger dyrare.
Tillfälligt bygglov
Husen finns på en tidigare snarast bortglömd asfaltplätt invid ett större kontors- och affärshus, och det är ytterligare en fördel som Petri Veikkolainen för fram. Eftersom containerhusen uppförs med tillfälliga bygglov behövs ingen ändrig i detaljplanen. Däremot kan outnyttjad mark användas.
Konceptet mötte en hel del skepsis till en början på kommunen och hela processen har tagit tre år.
Men nu, när bygget faktiskt är i gång, har intresset bland politiker varit stort. Företaget har fått ta emot delegationer från åtta olika kommuner.
– Antagligen har vi lyckats komma med en lösning till en samhällsproblematik som är allvarlig.
Den stavas bostadsbrist. Enligt Boverket står var femte invånare i Stockholm och Malmö i kö för att få en hyresbostad. 350 000 nya bostäder skulle behövas.
Är man student är köerna till Stockholms studentbostäder, den största aktören, två till tre år beroende på om man är ute efter ett rum eller en lägenhet.
– I förlängningen kan det leda till att studenter väljer att studera någon annanstans eller inte presterar så bra som de annars skulle kunna för att de tvingas flytta runt. I förlängningen handlar det om mer än studentbostäder. Det är en fråga för hela regionen, säger vd Ingrid Gyllfors.
Dyrt trots allt?
XLNT Living är inte det första bolag som bygger så kallade modulhus i Sverige, men teknikerna är många. Containrar används en del i Mellaneuropa och det finns projekt på gång också i Finland.
Mikko Toivonen är vd på Hansacontainers som vill bygga ett flervåningshus i Kivistö i Vanda.
– Attityderna hos folk och myndigheter håller på att förändras.
Han menar att de tillfälliga husen kan användas till exempel som studentbostäder, ungdomsbostäder och som boende för dem vars lägenhet rörsaneras. Också Toivonen räknar med betydligt lägre byggkostnader: 2 500 euro kvadratmetern mot ett snitt i Vanda på 4 000 euro.
I Sverige har bostadsminister Mehmet Kaplan planer på modulbostäder för asylsökande och flyktingar. Migrationsverket räknar med 90 000 nyanlända i år som behöver tak över huvudet.
Kaplan har fått kritik för förslaget bland annat från branschorganisationen Sveriges byggindustrier. Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, säger att bostäderna inte alls behöver blir billiga.
– De uppförs med tillfälliga bygglov och ska bort efter tio femton år. Då blir de dyra.
Tillfälliga bygglov kan beviljas fem år i taget i maximalt tre omgångar.
Sveriges byggindustrier har till och med talat om motsvarande kostnader som för skyskrapan Turning Torso i Malmö, uträkningar som Boverket ändå menar är överdrivna.
Men enligt Wellhagen kan också flyttkostnaderna bli höga och vad sker med dem om det inte finns intresse för modulerna senare frågar han. Dessutom tar tillfälliga bygglov lika lång tid att få som permanenta, menar han.
I Hallonbergen säger Petri Veikkolainen ändå att just de husen är planerade för att kunna nedmonteras och återanvändas till och med till 95 procent.
– Vi ser gärna att de står minst tio år. På fem år går vi back, men på tio år hinner vi tjäna någon krona, säger han om de allra första husen han uppför. Sedan när erfarenheten finns kan kalkylerna för senare byggen se annorlunda ut.
Enbart undantag
Irma Ortega är verksamhetschef på den ideella organisationen Jag vill ha bostad nu som verkar för att unga ska få bostäder.
De har tagit fram en egen modell som kallas Snabba hus. Det handlar om moduler i trä som tillverkas i fabrik och transporteras till platsen med lastbil. Ett första sådant hus väntar föreningen på att få tillstånd för i Stockholm – också det tillfälligt.
– Vi vet att det har blivit lite trendigt att bygga med tillfälliga bygglov och vi vill egentligen inte ha tillfälliga bostäder. Vi lobbar för en boendeform som är trygg för de unga och då är det här ett komplement under en övergångstid tills vi löser bostadsbristen.
Alternativet för många unga är annars hyreskontrakt i andra, tredje och det ryktas till och med om sjunde hand. Ofta till höga hyror.
Hyresmarknaden i Sverige är reglerad vilket gör den till sin struktur väldigt annorlunda än Finlands.
Ortega poängterar ändå att hon anser att tidsbegränsade bygglov och snabbyggda hus ska användas begränsat, och enbart i de delar av landet där det finns behov.
De hus som föreningen vill uppföra ska ge en så permanent känsla som möjligt, och det också i fråga om gårdsmiljön.