Privat och offentlig vård lika värda i Sverige
När regeringsförhandlarna ska enas om vårdreform tar de intryck av den svenska modellen. I Sverige kan patienterna byta vårdcentral hur ofta som helst och den privata vården står på samma streck som den offentliga. Reformen har lett till bättre tillgång till läkare – men alla har inte gynnats.
Stockholm
- Vårdcentralerna har ökat med en femtedel efter att vårdvalet infördes i Sverige. Störst är ökningen i Västra Götaland, 38 procent, i Stockholm 26 procent medan de minskade i Norrbotten.
- Nästan alla nya mottagningar är privata och det finns fler mindre mottagningar i dag än tidigare. Vårdcentralerna har allt mellan 3 000 och 30 000 listade patienter
- I en enkätundersökning gjord i tre regioner svarar 84 procent att det är viktigt att kunna välja vårdcentral.
- En fjärdedel hade bytt vårdcentral under de senaste tre åren, hälften på grund av flytt och en fjärdedel på grund av direkt missnöje.
Mikael Adsenius väntar på sin tur utanför laboratoriet. Här, på vårdcentralen Kvartersakuten Surbrunn, har han gått i många år.
– Det fungerar jättebra. Det finns inget skäl för mig att titta på andra vårdcentraler, säger han.
Men skulle han vilja det, är det fritt fram. Sedan 2010 gäller fritt vårdval i hela Sverige. Det betyder att alla kan välja vårdcentral och byta hur ofta de vill.
Då öppnades också marknaden helt för privata aktörer som nu behandlas lika som de offentliga vårdcentralerna. Landstingen, som har ansvaret för vården i Sverige, betalar samma ersättning per patient och patienterna betalar samma avgift oberoende av vem som behandlar dem – i Stockholm 20 euro för ett vanligt läkarbesök. Kort sagt: Pengarna följer patienten och det vårdgivarna kan etablera sig var de vill.
Där Mikael Adsenius bor, vid Odenplan i centrala Stockholm, finns det gott om alternativ. Han har valt en av landstingets vårdcentraler, alltså en offentligt driven vårdcentral, för att han är nöjd med sin husläkare. Men bara en våning upp finns det en privat vårdcentral i så gott som identiska lokaler, och två gathörn bort ett företag till.
Det är precis det som var den dåvarande borgerliga regeringens avsikt: Fler vårdcentraler och fler av dem privata. Förhållandet i kvarteret motsvarar dessutom på ett ungefär läget i länet i stort där 60 procent av vårdcentralerna är privatägda och 40 procent offentliga.
Offentliga styr vården
I Finland är en reform av vården en av den nya regeringens viktigaste frågor eftersom den avgående inte fick ihop det. Ramarna borde klarna i helgen eller nästa vecka, men den svenska modellen är aktuell åtminstone delvis. Det lutar åt en så kallad landskapsmodell men en gradvis ökning av den privata vården.
Regeringsförhandlarna har kallat in experter och en av dem är Mats Brommels, tidigare professor vid Helsingfors universitet och nu verksam vid Karolinska institutet i Stockholm.
Brommels forskar i hälsovårdsadministration och han budskap är att Finland skulle ha mycket att vinna på att göra som i Sverige. Tillgängligheten till primärvård har blivit bättre, produktiviteten har förbättrats och kostnadsökningen har varit marginell, räknar Brommels upp.
Viktigt att betona är, enligt honom, att den svenska sjukvården är offentligt finansierad, även om det finns privata utförare till och med på akutsjukhusnivå och snart inom förlossningsvården.
– Sjukvård ska styras av det offentliga men det är en fördel om det finns en mångfald i utbudet. I Sverige är vården väl reglerad men med reell konkurrens.
I Finland finns det stora förhoppningar om att vårdreformen ska spara till och med en miljard euro. Det tror inte Brommels på, i synnerhet inte eftersom befolkningen åldras och vårdbehovet därför ökar. Men några hundra miljoner euro kan det gott handla om menar han.
I Sverige har kostnaderna hittills generellt inte sjunkit utan de fortsätter stiga, men i den takt som tidigare och samtidigt har också besöken ökat.
Inte minst Vänsterpartiet i Sverige har kritiserat "vinsterna i välfärden", alltså att företag tjänar på att sälja tjänster som ersätts med skattemedel – pengar som genom skatteplanering kanske dessutom inte ens hålls i landet. Också inom statsministerpartiet Socialdemokraterna finns motstånd mot privata alternativ och landstingens skyldighet att erbjuda fritt vårdval.
– Det finns inget som hindrar att landstingen eller sjukvårdsdistrikten skriver in i auktoriseringsreglerna att man förutsätter en öppen redovisning och att företagen betalar skatter, kontrar Brommels.
Bra för tätorter
Men det finns också undersökningar som visar på svagheter. Riksrevisionen i Sverige har granskat vårdvalsreformen. Slutsatsen är att vårdcentralerna visserligen har blivit fler men att nya vårdcentraler inte i lika hög grad etableras i områden där vårdbehovet är större.
Enligt projektledaren och revisorn Henrik Segerpalm är befolkningstätheten den viktigaste faktorn när nya mottagningar öppnas, men också den socioekonomiska profilen i området spelar en betydande roll.
– Sannolikheten att en vårdcentral etablerar sig är högre om medelinkomsten är högre i ett område, det finns en större andel högutbildade och en låg andel personer i pensionsålder.
Riksrevisionen kommer fram till att det är de friskaste som har ökat sitt bruk av läkarvård mest. Samtidigt finns det personer i undersökta landsting som bedöms ha ett stort vårdbehov men som inte träffat en läkare en enda gång inom två år efter reformen.
– Vi konstaterar att det inte kan uteslutas att det har skett en omprioritering inom vården som missgynnar vårdbehövande patienter.
En orsak kan vara den ersättningsmodell som finns i en del av landstingen. Sammanlagt är de 21 och får skapa sina system själva. Det kan vara mer lönsamt för dem att etablera sig där de kan ta emot fler friska personer än färre och sjukare.
En undersökning Anna Häger Glenngård, lektor vid Lunds universitet, kom ut med i veckan pekar också på de regionala skillnaderna. Flest vårdcentraler har kommit till i de landsting med störst befolkning och inom dem har ökningen skett i storstadsområdena. I glesbefolkade Norrland har de tvärtom minskat och bara tre av 34 vårdcentraler är privata.
Däremot menar Häger Glenngård, till skillnad från Riksrevisionen, inte att ökad vårdkonsumtion i vissa grupper har lett till minskad i andra. Det är snarare så att den inte har ökat bland dem med stora behov.
Vårdbeslut kan påverka byte
Helene Pålsson Lindevall är verksamhetschef på vårdcentralen Kronan i Sundbyberg, grannkommun med Stockholm. Den ägs av ett företag med sammanlagt elva vårdcentraler.
Hon menar att vårdvalet gör att aktörerna månar om att kunna erbjuda läkartider och kontinuitet i vården.
– Att de ska känna sig trygga och vilja komma till oss.
Det kan förekomma att patienter hotar med att byta vårdcentral för att de inte får till exempel sömnmedicin om läkaren inte bedömer att det är nödvändigt. Enligt Pålsson Lindevall och kollegan Leena Singholm är det ändå fortsättningsvis den medicinska etiken som styr vårdbesluten.
Fotnot: I Sverige finns inte företagshälsovård i den omfattning som i Finland.