Nya regeringen varnas för önsketänkande
Regeringsförhandlarnas nya plan för att få ekonomin på fötter resulterar i såväl tvivel som beröm hos ekonomiska experterna.
Nordeas forskningschef Aki Kangasharju varnar förhandlarna för önsketänkande när de vid sidan av direkta nerskärningar planerar strukturella förändringar. Det kan vara svårt att bedöma verkningarna av strukturella omläggningar.
– Förhandlingarna började lovande och bra men nu börjar det bli tveksamt, säger Kangasharju.
Han tycker det inte låter bra att man till de klara sparbesluten räknar med produktivitetsprojekt, verkningarna av att man minskar på kommunernas plikter och strukturförändringarna.
Han tycker också att anpassningsmålet för valperioden är onödigt anspråkslöst.
Regeringen, som Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet ska bilda, strävar efter att spara 4–5 miljarder euro i de offentliga utgifterna.
Sparplanen, som uppdaterades på onsdagen, består av nedskärningar och reformer som ska anpassa ekonomin.
– Ambitionsnivån minskar klart jämfört med förra regeringen trots att det ekonomiska läget är klart bättre. Keynesianskt tänkt skulle det nu vara en mer rätt tidpunkt för anpassningsåtgärder, säger Kangasharju.
De blivande regeringspartierna är ändå färdiga att spara ytterligare 1,5 miljarder om ekonomin det behövs för att få ekonomin i balans. Att man gör en bedömning av sparbehovet enligt läget får beröm av ekonomerna.
Sannfinländarnas ordförande Timo Soini sade tidigare i dag, torsdag, att man fortfarande diskuterar en nerskärningslista på minst 4 miljarder euro.
Fram till 2021 försöker man anpassa ekonomin med 6 miljard och till 2030 med 10 miljarder euro.