Katarina Koivisto

I Pyhäjoki med 3 000 invånare strax söder om Brahestad råder febril aktivitet. Det byggs nya vägar, infrastuktur och kontorshotell och beredskapen att börja bygga nya bostäder är hög.

Förberedelserna för att ta emot arbetstagare som ska jobba vid Fennovoimas planerade kärnkraftverk på udden Hanhikivi är i full gång.

I Pyhäjoki är man väl medveten om att det finns formella villkor att fylla innan arbetet kan komma i gång, men det är ingenting som bekymrar kommundirektören Matti Soronen. Han litar på att Fennovoima börjar bygga.

– Stämningen och laddningen i kommunen är enbart positiv, säger Soronen.

Fennovoima har ett principtillstånd för att bygga ett kärnkraftverk på 1 200 megawatt, till leverantör har bolaget valt ryska Rosatom. Innan byggstart ska Fennovoima ansöka om tillstånd att få börja uppföra anläggningen.

Ansökningen med detaljerade byggplaner på flera tusen sidor ska lämnas in senast den sista juni. Då ska bolaget också ha ett inhemskt ägande på minst 60 procent, enligt de villkor statsrådet satt upp.

Just nu äger inhemska aktörer 55 procent av Fennovoima, medan ryska Rosatoms andel är 34 procent.

Fortum förhandlar

Fortum har meddelat intresse för att köpa upp till 15 procent av Fennovoima, men ett villkor för det är att kraftbolaget får majoritetsandelen av ett vattenkraftsbolag i Ryssland. Förhandlingarna om det arrangemanget har pågått sedan december i fjol och pågår fortfarande.

På Fennovoima vill man inte spekulera i hur det blir om Fortums avtal inte blir klart före slutet av juni.

Man förhandlar ändå med potentiella nya ägare hela tiden.

Ägarstrukturen lovar Fennovoima presentera senast mot slutet av juni, i samband med att ansökan om att få börja bygga lämnas in.

Politiska frågor påverkar ändå inte stämningarna i Pyhäjoki. Både kommunens ledning och företagarna på orten är fyllda av framtidstro.

Inte heller de demonstranter som sedan oktober genom olika aktioner har protesterat mot kärnkraft på vägbygget orsakar någon oro.

– Vi är mest oroliga för att det ska ske en olycka då de hoppar fram framför någon av våra maskiner och så uppstår små förseningar då de kedjar fast sig vid någon maskin, säger byggnadsdirektör Jouni Sipiläinen på Fennovoima.

Storslagen vision

Innan Pyhäjoki fullmäktige beslöt sig för att ta emot Fennovoima fördes en het debatt i kommunen. Men rösterna i den centerdominerade kommunen föll 16 för och fem mot att låta kraftbolaget etablera sig på orten.

Motståndet personifierades i Pro Hanhikivi rörelsen.

– De nuvarande demonstranterna är anarkister från Helsingfors, våra egna motståndare har ingenting med dem att göra, säger Soronen.

Hans framtidsvision för Pyhäjoki är storslagen. Kommunens invånarantal som de senaste 20 åren krympt med 1 000 personer ska på tio år öka med samma antal igen. Kommunen ska inte bara få nya bostäder och inkvarteringsmöjligheter utan också mera service och ny infrastruktur.

Kyrkan, de två stora affärskedjornas affärer, andelsbanken och kommunhuset dominerar Pyhäjoki centrum av i dag.

Kommunen är en arbetsgivare, men annars finns den största arbetsgivaren i den södra grannkommunen Brahestad. Mer än en tiondedel av Pyhäjokiborna jobbar på SSAB:s bruk där.

– Nu ska vi ta kommunen till en ny nivå, säger kommundirektören.

Vett och etikett

Soronen betonar regionalt samarbete och kommunerna i trakten har tillsammans gett ut en broschyr på fyra språk om vilka affärsmöjligheter kärnkraftverksbygget erbjuder.

Pyhäjokis ledning har förberett sig för ökat internationellt umgänge genom att gå en kurs i vett och etikett som hölls av Kaarina Suonperä.

– Vi har lärt oss om hur umgängeskulturer kan variera. Man får till exempel inte räcka fram handen till en rysk kvinna om inte hon räcker fram sin hand först, förklarar Matti Soronen.

En av Fennovoimas ägare, Andament med huvudkontor i grannkommunen Kalajoki, hör till dem som redan fått jobb tack vare det planerade kärnkraftverket.

Andaments dotterbolag bygger vägen fram till kraftverksområdet och sysselsätter ett tiotal entreprenörer till. Anbud på ytterligare projekt ligger inne.

Företagarna i trakten har slagit sig samman i något som heter Atominfra för att också mindre bolag ska ha en chans att lägga anbud.

– Kärnkraftverket är viktigt för hela trakten, säger Jari Palviainen, vd för Andament.

Fågelparadis

Vägen till kraftverkstomten går över ett fågelområde. Här häckar havsörnar och här vilar flyttfåglar på väg norr- eller söderut.

Det har bygget tagit hänsyn till försäkrar Fennovoimas Sipiläinen. Alla hyggen gjordes till exempel före häckningstiden. Och fågelskådare har också i framtiden tillgång till den våtmark där fågellivet är rikast, försäkrar han.

Fåglarna har lyckats med det demonstranterna inte gjort, att påverka bygget.

Otto Salo från Karleby tycker det är viktigt att protestera mot kärnkraftverket trots att projektet redan kommit i gång.

– Kärnkraften är inte trygg och ingen har kunnat påvisa ett tryggt sätt att ta hand om atomsoporna. Jag har åtta barn och det här är inte något jag vill lämna i arv till dem, säger Salo.

Han ingår i den grupp som kallar sig Flodvåg och som bosatt sig i en sommarstuga på udden och aktivt protesterar mot bygget. Men så ofta blir det inte nu längre, yngre får ta hand om sådant, säger han.

Kommundirektörens optimism störs inte av Salo och hans vänner.

– Nu ska jag förhandla med en bensinkedja som vill etablera sig här. Vill vi ha en pizzeria i anslutning till den? undrar han när han drar vidare.