Demenssjuka vägrar flytta dagverksamhet
I veckan inleddes den svenska dagverksamheten för demenssjuka vid Hoivaonni, som tar över efter bland annat Folkhälsan. Men vid Hoivaonni i Sockenbacka är bara en bråkdel av platserna fyllda, då majoriteten av klienterna vägrar flytta.
Det var många bestörta anhöriga som i slutet av april fick veta att deras demenssjuka närstående skulle bli tvungna att flytta till en annan dagverksamhet. Staden kallade de anhöriga till ett infotillfälle precis före valborg, och redan följande vecka skulle dagverksamheten upphöra vid Folkhälsan för att tas över av Hoivaonni i Sockenbacka. Den här veckan har de första klienterna besökt den nya dagverksamheten.
- I konkurrensutsättningen av dagverksamhet för främst minnessvaga förlorade Folkhälsan i Brunakärr och Cecilia Hoiva i Nordsjö mot Hoivaonni, som startar ny verksamhet i Nordsjö och Sockenbacka.
- Dagverksamheten Svanebo i Åggelby flyttade redan i april till Stengårds, där gruppen Solstrålen i stället utvidgades.
- Det är Folkhälsans klienter, som varit den största gruppen, som inte velat flytta.
- Klientavgiften för en dag är 17,60 i stadens regi. På Folkhälsan är klientens andel med servicesedel 35 euro med skjuts och 25 euro utan.
Men det är bara 8 av totalt 27 personer som flyttar till den nya serviceproducenten. Resten har valt att fortsätta vid Folkhälsan med hjälp av stadens servicesedel, vilket kostar dem dubbelt så mycket.
Att flytta på demenssjuka låter sig inte göras utan vidare. Många är oroliga eller ångestfyllda, och det invanda är det trygga, påpekar Ulla Ådahl-Sundgren, vars 95-åriga mamma hör till dem som nu fortsätter vid Folkhälsan med hjälp av servicesedeln.
– Nya rutiner kan förvärra oron och förvirringen. Det hade varit helt otänkbart att flytta på min mamma, som precis har vant sig vid Folkhälsan. Hon skulle ha blivit verkligt orolig, säger Ådahl-Sundgren.
Att avtalet med Folkhälsan, som länge försett staden med dagverksamhet på svenska, nu upphör är ett resultat av att dagverksamheten för första gången konkurrensutsatts. Och Hoivaonni kom med ett förmånligare anbud. Ådahl-Sundgren är kritisk.
– Kontinuitet, trygghet, svenskkunskaper och kompetens är en garanti för dem som behöver stöd i sin vardag. Men tar stadens konkurrensutsättning upp de här kvaliteterna?
"Tidtabellen för stram"
Tuulikki Siltari, direktör för utvärderingsverksamheten i Helsingfors och den som ansvarar också för dagverksamheten, medger att staden haft för stram tidtabell i det här fallet – även om man inte rår på bestämmelserna i upphandlingslagen.
– Det är sant att tidtabellen i upphandlingen blev för tajt. Det beklagar jag verkligen, och vi ska dra lärdom av misstaget. Meningen var att verksamheten skulle hinna flytta i god tid före sommaren, men flytten hade lika gärna kunnat ske på hösten. Det blev för tajt, det är ingen idé med bortförklaringar, säger Siltari.
Hon förstår de anhörigas oro.
– Jag förstår att det känns svårt för de anhöriga att tänka sig en flytt med så kort varsel. Men för de demenssjuka själva behöver det inte spela så stor roll, tvärt om kan det vara bra att de inte behöver oroa sig långt på förhand.
Själva konkurrensutsättningen var ändå helt korrekt – i själva verket har dagverksamheten befunnit sig i ett laglöst tillstånd redan ett par år i och med att den inte konkurrensutsatts tidigare.
– Både Hoivaonni och Folkhälsan uppfyllde kvalitetskraven, och valet gjordes utifrån priset. Hoivaonni var förmånligare. Lagstiftningen rår vi inte på, säger Siltari.
Staden sparar
Då majoriteten av Folkhälsans gamla klienter nu väljer servicesedeln sparar staden i själva verket ytterligare en slant. Priset på den dagverksamhet som staden ordnar själv är 126,80 per dag och för köpservicen 100,80 per dag. Värdet på servicesedeln är 50-65 euro för staden.
– Jovisst är servicesedeln det förmånligaste alternativet för staden. Förutom att sedeln ökar valfriheten är det ju också ett ekonomiskt alternativ i tider då vi måste fundera på vad allting kostar. Men det är klienten som väljer.
På Folkhälsan fortsätter man tills vidare med dagverksamhet fem dagar i veckan, trots att framtiden blivit osäkrare och antalet klienter minskat.
– Vi kunde inte hävda oss i priskonkurrensen då vår personal har högre behörighet än vad som krävdes och våra lokaler kostar en del. Men jag tror på en ljus framtid för verksamheten, dels genom servicesedeln och dels genom helt privata klienter. Vi måste informera mera, och nöjda klienter är goda ambassadörer, säger Kira Exell-Paakki, äldreomsorgschef på Folkhälsan Syd.