Inga lätta lösningar för Grekland
Går IMF ur det grekiska stödprogrammet är det dramatiskt, anser ekonomer. Läget i Grekland börjar hur som helst vara kritiskt, men ett par månader finns ännu för att hitta en lösning.
De flesta har säkert tappat räkningen på hur många akter som redan spelats i det pågående dramat kring Greklands ekonomi. Efter måndagens möte mellan eurozonens finansministrar i Bryssel sade den grekiska ministern Yanis Varoufakis att landets kassa är tom om två veckor.
Under vinterns och vårens lopp har ändå hot om tomma kassakistor kastats fram flera gånger. Hittills har Grekland klarat sig. Den senaste betalning på 700 miljoner euro till Internationella valutafonden IMF som förföll till betalning i går klarade landet genom att skrapa ihop reserver från kommuner och institutioner runtom i landet.
Något direkt nytt kring hur krisen i Grekland ska skötas kom inte heller vid finansministrarnas möte i Bryssel. Att IMF nu enligt flera källor hotar med att dra sig ur nya räddningspaket anses ändå vara ett stort bakslag.
– IMF har stått som en garant för att krisen sköts och gett projektet trovärdighet, säger Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
Rantala konstaterar att IMF också varit den part i trojkan med EU-kommissionen och Europeiska centralbanken ECB som ställt de strängaste kraven på Greklands ekonomi.
Nya siffror på väg
I vilket skick den grekiska ekonomin är just nu finns det ingen definitiv säkerhet om. Konkreta siffror lovar landet i slutet av veckan, men redan nu har EU-kommissionen skrivit ner sin bedömning av landets ekonomiska utsikter. Från att i februari ha räknat med en tillväxt på 2,5 procent sänktes uppskattningen förra veckan till 0,5 procent.
– För en utomstående betraktare verkar det som om ekonomin backat och Grekland glidit bort från den positiva utveckling landet upplevde. Skatteintäkterna kan till exempel inte vara av den storlek man räknat med och gapet mellan inkomster och utgifter växer, säger Rantala.
IMF har väldigt strikta regler för att betala ut stöd och en av de reglerna gäller hur hållbar ett lands skuld är. Det ska finnas en klar plan på hur skuldernas andel av bnp ska minska och frågan är enligt Rantala, om Greklands plan nu håller.
Efter måndagens möte talades det försiktigt om små framsteg och en av ministrarna beskrev stämningen vid finansministrarnas möte som god. Men något konkret som kunde underlätta situationen i Grekland kom det inte fram på mötet.
Avskrivningar
Lösningsmodeller som kastats fram är en delvis avskrivning av Greklands skulder och en grekisk folkomröstning om åtstramningspolitiken. Att rösta om ett medlemskap i eurozonen lönar sig inte, alla undersökningar visar att grekerna vill ha kvar euron. Varoufakis konstaterade efter mötet att en folkomröstning visserligen är en möjlighet, men att en sådan inte är aktuell just nu.
Aktias chefsekonom är skeptisk till vad grekerna i så fall skulle rösta om. Att vänsterpartiet Syriza vann vinterns val visar ju inställningen till åtstramningsåtgärderna, påpekar han.
– Det finns ännu tid att spela det spel som pågår, men när Grekland i sommar ska lösa in de obligationer ECB innehar, måste det finnas pengar. Här finns inget utrymme för förhandlingar, ECB kan inte stödja enskilda länder, säger Rantala.
Medan Grekland och eurozonens övriga länder spelar sitt spel för att se vem som ger efter först förhandlar tre partier i Finland om en ny regering, en ny finansminister och eventuellt en ny åsikt om stödet till Grekland. Rantala tror ändå inte att det spelar någon större roll för helheten vem som är finansminister i Finland.
Han konstaterar att partierna inför riksdagsvalet var rätt eniga om att Finlands ansvar för Greklands skulder inte ska öka. Det gör de inte heller om det nu nedfrysta nödlånet betalas ut.
– Finland är inte heller det land som mest motsätter sig nya lån längre, euroländer som tagit sig igenom krisen genom åtstramning och strukturella förändringar är mycket hårdare, påpekar han.