Festande invånare påverkar klimatet

Det visar forskning vid Helsingfors universitet. Vatten, luft och trafik samt hur man bygger staden är avgörande faktorer när man vill veta hur staden påverkar klimatet.

Vid Helsingfors universitet är tio forskare sysselsatta med vindens, värmens och koldioxidens flöden i Helsingfors. När en luftström möter en hög byggnad uppstår turbulens och förändringar i vindens riktning. Universitetet mäter luftströmmarna på Hotel Tornis tak och i Gumtäkt.

– Vi kan se tydliga skillnader, säger forskare Leena Järvi. De systematiska mätningarna från Tornis torn visar större värmeförändringar i atmosfären än mätningarna i Gumtäkt. Forskarna har räknat ut att värmesvinnet från uppvärmda hus på vintern är 6 procent som läcker ut i atmosfären. De olika landskapen inverkar på resultatet. Gumtäkt som har glesare bebyggelse visar ett mindre värmeutsläpp än stadens centrum.

Man kan också visa på ett lägre koldioxidutsläpp i områden med mycket vegetation som Gumtäkt eftersom de gröna växterna binder koldioxid.

De systematiska mätningarna har också kunnat visa inverkan av mänskliga varelser.

– Under sommarmånader och veckoslut kan vi direkt se hur männi- skor som är ute på stan i centrum på- verkar koldioxidutsläppet. Ett likadant fenomen såg vi också då Finland vann VM i ishockey 2011 då staden fylldes av människor, säger Järvi.

Biträdande professor Tuuli Toivonen har undersökt stadens tillgänglighet och en av slutsatserna är att cykel är det absolut snabbaste färdmedlet i centrum av Helsingfors. Med cykel kommer man snabbare fram än om man åker kollektivt.

– Ett system med stadscyklar skulle spara folk massor av tid och det vore bra för klimatet, säger Toivonen.

Men Helsingfors ser ut att växa med spridda områden och det påverkar koldioxidutsläppet. Planeringen grundar sig på bilism. När man undersökte hur långt man kommer på 20 minuter från Gumtäkt visade det sig att man med bil kunde ta sig överallt men utan bil var radien avsevärt mindre.

Man undersökte också vilka transportmedel folk använde för att ta sig till närmaste bibliotek. I Esbo finns några få bibliotek koncentrerade till köpcentra. I Helsingfors finns flera mindre bibliotek. Slutsatsen blev att det inte nödvändigtvis är bra för klimatet och miljön att koncentrera bibliotek till få ställen dit man åker bil.

– En stad med flera bibliotek är bättre för miljön eftersom man kan ta sig dit till fots eller med cykel. Stora köpcentra utanför staden grundar sig också på bilism. Här kunde man säga att vissa stora centra aldrig borde ha byggts, säger Toivonen.

Forskningen visar att kollektivtrafiken är byggd för den som bor i centrum. Bygger man service i periferin grundar den sig på bilism.

Den urbana miljön påverkar också vattnet. Förändringar i vattnets kvalitet syns i stadsmiljöer där marken är asfalterad vilket gör att vattnet spolas bort istället för att absorberas. I hela världen ser man samma mönster då vatten vid regn rinner ut i hav och höjer föroreningsgraden i havet. Urban avrinning är en stressfaktor för ekosystemet. Vid stora städer kan vattnet visa stora förändringar i kvaliteten.

– Vattnet är under press. Det kommer ner uppifrån och rinner bort på marken. Det är vatten som vi kunde ha nytta av, säger forskare Maija Taka. Hon deltar i ett forskningsprojekt där man bland annat undersöker hur gröntak kunde påverka vattenmiljön.