ÅA beskylls för att förhala klasslärarutbildning
Åbo Akademi och Helsingfors universitet har svårt att komma överens om hur den nya permanenta klasslärarutbildningen i Helsingfors ska läggas upp. Nu beskylls ÅA för att sätta käppar i hjulet och det finns en oro för att den planerade lärarutbildningen inte kan starta om ett drygt år.
I början av mars beslöt styrelsen för Åbo Akademi att ge grönt ljus för samarbetet med Helsingfors universitet (HU) kring den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen i Helsingfors. ÅA:s styrelse gav rektor Mikko Hupa i uppgift att ta fram ett intentionsavtal mellan ÅA och HU, som skulle godkännas i slutet av mars.
- Svenska kulturfonden meddelade i april att den ger en donation på 3 miljoner euro till Helsingfors universitet för ämnet pedagogik och 4 miljoner euro till Åbo Akademi för bland annat pedagogik och en klasslärarutbildning.
- Stiftelsen Tre Smeder beslöt i mars att ge Helsingfors universitet och Åbo Akademi 1 miljon euro var för klasslärarutbildningen.
- Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har donerat 2,1 miljoner euro till HU men beslöt nyligen att inte ge en donation till ÅA.
- Svenska folkskolans vänner står i beråd att fatta ett beslut om en eventuell finansiering i maj.
- Universiteten får statlig finansiering enligt de examina som studenterna avlägger.
- Den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors ska vara permanent och bygger på att det finns en konstaterad brist på behöriga klasslärare i södra Finland.
- Det har talats om en fifty-fifty-fördelning av ansvaret mellan ÅA och HU. Utbildningen kör i gång med 40 studieplatser.
Men ännu har man inte fått till stånd ett sådant. Det börjar bli bråttom att få klar den praktiska planeringen om utbildningen ska köra i gång hösten 2016 som planerat.
Personer med insikt i frågan som HBL har talat med uttrycker oro för att ÅA sätter käppar i hjulet som missgynnar en snabb lösning på hur samarbetet mellan universiteten ska läggas upp. Projektet kallas bland annat för "det stora finlandssvenska ormboet". En annan källa som vill hållas anonym berättar att "förhandlingarna har varit helt omöjliga".
Vid pedagogiska fakulteten i Vasa har man oroat sig för att studieplatserna i Vasa blir färre när utbildningen delas upp på två orter. Tom Gullberg som är akademielektor och ledamot i styrelsen för Åbo Akademi är en av dem.
– ÅA:s styrelse har önskat en förbindelse och nu har vi fått skriftligt besked från Undervisnings- och kulturministeriet om att antalet klasslärarstuderande i Vasa inte kommer att minska på kort sikt. Men det borde kanske finnas oro på fler orter. Om man på sikt producerar 104 klasslärare per år kan man fråga sig hur mycket de finländska skolorna kan svälja innan det finns överutbud på klasslärare.
Mest bekymrad är Gullberg över hur man ska kunna garantera en god pedagogisk kvalitet på bägge orter.
– Det har tagit över fyrtio år att utveckla verksamheten i Vasa. När vi nu äntligen känner att läget är under kontroll kommer det här nya trycket. Frågan om bristen på behöriga klasslärare i södra Finland hade kunnat lösas på ett annat sätt. Arbetsgivarsidan borde fundera på hur man skulle kunna locka de behöriga lärarna som utexamineras från Vasa till Helsingfors.
Gullberg tycker också det är märkligt att fonderna nu plötsligt pumpar in pengar.
– Varje gång ÅA tidigare sökt stöd för huvudstadsregionen har vi fått höra att det är statsmaktens uppgift att sköta finansieringen. Nu har det skapats en politisk opinion som låser oss vid samarbete med HU.
Gullberg utredde i slutet av förra året på uppdrag av ÅA:s styrelse förutsättningarna för en svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors. Han påpekade bland annat att en övningsskola i Nyland saknas. Ett annat villkor är att undervisningen inte får ske på finska. HU har för sin del meddelat att den nya lärarutbildningens profil är flerspråkighet, mångfald och social rättvisa.
– Vi kan inte gå in i ett samarbete där en stor del av utbildningen sker på finska. Det finns inget avtal om vilken profil den gemensamma klasslärarutbildningen ska ha. Jag ser det som rätt problematiskt att HU går ut och berättar om en utbildning vi ännu inte planerat tillsammans, säger Gullberg.
Också Petri Salo som är dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA, är bekymrad över hur kvaliteten ska garanteras.
– Det kan vara svårt att hitta kompetenta och behöriga lärare på kort sikt.
Olika syn
Universitetslektor Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet är med i den arbetsgrupp som planerar den nya klasslärarutbildningen och också en av initiativtagarna till den. På frågan om det stämmer att ÅA skulle förhala planerna på ett samarbete mellan universiteten blir han förtegen.
– Jag kan allmänt säga att det att man fortfarande inte fått fram en färdig formulering kan ses som ett uttryck för att avtalsparterna har olika syn på hur viktigt det är att driva saken framåt. Det finns ännu många frågor att räta ut.
Från ÅA:s sida har man velat ha ett undertecknat avtal innan man kör i gång med innehållsplaneringen.
– Det har inneburit att man fram till nu inte haft möjlighet att föra direkta samtal om innehållet, medan HU har planerat för hela utbildningsbehovet sedan december 2013, säger Sahlström.
Sahlström försäkrar att undervisningsspråket ska vara svenska och påpekar att det inte finns några juridiska eller pedagogiska hinder för att använda fältskolor i stället för övningsskolor för praktiken.
– Det är tänkt att den första observerande praktiken ska ske i den finska övningsskolan i Helsingfors. Utbildningen ska förbereda studerandena för arbete i en miljö där tvåspråkigheten är starkt framträdande eftersom andelen två- och flerspråkiga är stor i de nyländska skolorna.
Sahlström säger sig förstå oron vid Pedagogiska fakulteten i Vasa.
– Men så vitt jag kan se finns det ingen grund för den. Erfarenheterna från den gemensamma barnträdgårdslärarutbildningen är ett hoppingivande exempel. Man kan känna igen mycket från debatten som fördes när planerna introducerades 2010. Då fanns en oro om att antagningen i Helsingfors skulle påverka antagningen i Jakobstad, vilket ju inte skedde.
Det börjar bli bråttom
På Helsingfors universitet ser man gärna att ett samarbete med ÅA blir av men om man inte kan hitta en gemensam lösning kommer universitetet ändå ensamt att förverkliga planerna på utbildningen som ska vara permanent. Det här möjliggörs efter att flera svenska fonder nyligen meddelade om stöd på flera miljoner till utbildningen.
Patrik Scheinin, dekanus vid beteendevetenskapliga fakulteten vid HU träffade i tisdags Helsingfors universitets prorektor Pertti Panula och Åbo Akademis rektor Mikko Hupa för att diskutera programmet, tidtabellen och avtalsfrågorna.
– Inget är hundra procent säkert förrän vi startar. Vi på HU har kommit långt i planeringen och tyckt att det bara är att köra i gång, säger Panula.
Enligt Panula är meningen att man på hösten ska rekrytera nytt folk till bägge universitetens klasslärarutbildningar.
– Och antagningen sker våren 2016. Men det börjar vara bråttom. Det är svårt för oss att slopa den profil vi byggt upp, vi har redan diskuterat den med ministeriet. Det finns ett momentum för det här just nu och ett stort samhälleligt behov, säger Panula.
Rektorn vid Åbo Akademi Mikko Hupa försäkrar att ÅA är med enhälligt.
– Folk är så otåliga men allt har avancerat precis som det ska. Den enkla förklaringen till att det har tagit tid är att vi jobbat lite i otakt. I Helsingfors var man längre fram i planeringen innan vår styrelse hade fattat sitt beslut om samverkan. Om en vecka eller så har vi ett intentionsavtal. Då klarnar vad som faller på ÅA:s lott och vad som sköts av HU.