Organisationer spår nedskärningsregering
Den kommande regeringen står ohjälpligen inför en väg av stora nedskärningar, säger flera experter vid centralorganisationerna som FNB har pratat med.
– Man blir tvungna att skära ner på praktiskt taget allting, säger Petri Malinen, ekonomiskt sakkunnig på Företagarna i Finland.
Finansministeriet har räknat ut att Finlands offentliga ekonomi måste anpassas med sex miljarder euro den här valperioden. Det innebär sparåtgärder eller ökade intäkter, till exempel genom skattehöjningar.
Speciellt arbetsgivarsidan förhåller sig negativt till skattehöjningar. Då återstår sparåtgärder om man inte vill öka skuldsättningen.
– Social- och hälsovårdsutgifterna, inkomstöverföringarna och utbildningskostnaderna är de största utgifterna. Både inom tjänsterna och inkomstöverföringarna finns det pengar och möjligheter, säger Kommunarbetsgivarnas chefsekonom Minna Punakallio.
STTK:s chefsekonom Ralf Sund påminner om att det är låginkomsttagarna som skulle drabbas hårdast av nedskärningarna.
Lyly: Totala skattesatsen kan höjas
Regeringssonderaren Juha Sipilä (C) meddelade i onsdags att det inte blir något samhällsfördrag. Fördragets balanserande effekt på samhällsekonomin skulle ha kunnat vara till och med en miljard euro, tror flera av de ekonomiska experterna vid arbetsmarknadsorganisationerna.
FFC:s ordförande Lauri Lyly säger till FNB att regeringen fortfarande har en möjlighet att höja den totala skattesatsen måttligt.
– När vi tog oss upp från 1990-talets lågkonjunktur hade vi högre skattesats än nu.