Låg tillväxt hotar kärnkraften
Sverige och Finland går diametralt motsatta vägar då det gäller framtida kärnkraft. Finland bygger nytt, medan Sverige stänger redan innan kärnkraftverkens livstid formellt gått ut. Förklaringen ligger både i politik och i ekonomi.
Det finns flera skillnader mellan Finland och Sverige då det gäller kärnkraft och elproduktion, konstaterar direktör Jukka Leskelä vid Energiindustrin. En viktig faktor är att utbudet av el i Sverige överstiger efterfrågan, medan Finland är beroende av import.
– Den svenska regeringen bedriver dessutom en politik som försvagar kärnkraftens lönsamhet, planerna på att höja effektskatten är ett exempel, säger Leskelä.
Effektskatten är något ägarna av kärnkraftverk betalar för den termiska effekten, det vill säga den värmeeffekt som utvecklas i en reaktor, och Sveriges regering vill nu höja den med 17 procent.
Det statliga kraftbolaget Vattenfall meddelade förra veckan om sina planer att stänga reaktorerna ett och två i Ringhals 2018. De övriga äldre reaktorerna får producera fram till 2040-talet, uppger bolaget. Leskelä har svårt att se att det inte åtminstone delvis skulle var en reaktion på skattehöjningen.
Han påpekar att elproduktionen vid äldre kärnkraftverk inte är så lönsam som man kunde tro, trots att lån och amorteringar på kraftverken är betalda. Det gäller inte bara för de svenska kärnkraftverken, utan också för till exempel Fortums kraftverk i Lovisa.
Leskelä poängterar ändå att det finns en viktig skillnad mellan Fortums Lovisa och den svenska kärnkraften. Underhållet av kärnkraftverken i Finland har hela tiden varit gott och långsiktigt och kraftverken har producerat bra. I Sverige har produktionen i flera kraftverk från tid till annan avbrutits också för långa perioder efter att något fel uppdagats. Hur mycket el ett kraftverk kan producera inverkar direkt på hur lönsamt det är.
– Kärnkraftverk som börjar närma sig slutet på sin livslängd kräver hur som helst underhåll och de nya säkerhetskrav som ställdes efter olyckan i Fukushima kräver investeringar. I äldre kraftverk ska investeringarna betala sig på ett relativt litet antal år, säger Leskelä.
Olkiluoto påverkar
För ägarna till äldre kärnkraftverk, som till exempel till reaktorerna i Ringhals, gäller det därför att räkna på om investeringarna lönar sig. På den punkten är det förväntade elpriset en viktig faktor. Och just nu är elpriset i ett medellångt perspektiv lågt.
De nya finländska kärnkraftverken, reaktor tre i Olkiluoto och Fennovoimas planerade reaktor i Pyhäjoki har en tidtabell som gör att man kan se längre fram, understryker Energiindustrins direktör. Han menar att det knappast är en tillfällighet att Vattenfall vill stänga reaktorerna i Ringhals samtidigt som Olkiluoto trean beräknas inleda kommersiell produktion.
– Ny produktionskapacitet påverkar elpriset.
Den planerade produktionsstarten vid Fennovoimas kärnkraftverk sker vid en tidpunkt då den äldre svenska kärnkraftens tid börjat gå ut, konstaterar Jukka Leskelä. Lönsamhetsprofilen för Fennovoimas projekt bygger på beräkningarna för en tidsperiod som ligger längre fram i tiden, då kärnkraften i Norden hur som helst minskat.
– Vilket elpriset då kan tänkas vara finns det olika åsikter om.
Förnybart tar över
Till exempel den brittiska energikoncernen BP publicerade i februari sin årliga energiprognos som den här gången sträcker sig till 2035. I prognosen skriver koncernen att den svagare ekonomiska tillväxten i sydöstra Asien i kombination med lägre priser på fossila bränslen kan hämma kärnkraftens tillväxt.
Tillväxten i Asien är viktig, eftersom BP räknar med att 96 procent av ökningen i efterfrågan på energi kommer från länder utanför den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Då tillväxten mattas av i både Kina och Indien påverkar det också efterfrågan på el och annan energi i länderna.
Fossila bränslen kommer att stå för det mesta av det ökade energibehovet de närmaste 20 åren, beräknar BP. Men det är inte frågan om kol och traditionell olja, utan om gas och den amerikanska skifferoljan. Gasmarknaden blir allt mer global när flytande naturgas (LNG) vinner terräng.
Den stora tillväxten sker, enligt BP, inom förnybar energi. Globalt ökar marknadsandelen från runt 3 procent i dag till 8 procent 2035. De förnybara energislagens andel kommer att vara större än kärnkraftens i början av 2020-talet och större än vattenkraftens tio år senare.
Användningen av kol är det som ökar långsammast och minst. Men utan aktiva åtgärder kommer utsläppen av koldioxid att öka de närmaste 20 åren, konstaterar BP.