Fullmäktige diskuterar framtidens Helsingfors
Begränsa besvärsrätten, skrota motorvägarna, rör inte Centralparken och rör inte flygplatsen i Malm. Helsingforsfullmäktige gick igår en första rond om nya huvudstaden.
Det förberedande mötet förra veckan, en genomgång av arbetsprocessen med nya generalplanen, lockade drygt 20 av 85 förtroendevalda. I går reserverade över hälften av beslutsfattarna i Helsingfors stadsfullmäktige ett anförande samma sekund som fullmäktiges ordförande Mari Puoskari (Gröna) meddelat att nästa ärende gäller generalplanen. Och som väntat handlade remissdebatten som var ett initiativ av Yrjö Hakanen (FKP) ofta om detaljer i stället för de stora linjerna.
Stadsplaneringsnämndens ordförande Risto Rautava (Saml) var en av de första vid podiet. Enligt honom ställer olika myndigheter till det för Helsingfors med utlåtanden som försvårar byggandet av bostäder och särskilt när det gäller kompletteringsbyygande. Samma gäller privatpersoner.
- I Helsingfors förbereds en ny generalplan. Generalplanen är en långsiktig plan för markanvändning som styr utvecklingen av stadens samhällsstruktur. Planen påverkar hur Helsingfors kommer att se ut om flera årtionden.
- Generalplanen förbereder Helsingfors för en betydande folkökning. För dimensioneringen i generalplanen bedöms det att det år 2050 finns ca 860000 invånare och 560000 arbetsplatser i Helsingfors.
- Generalplanen behandlas av Helsingfors stadsfullmäktige i år och nästa år. Utkastet till generalplanen färdigställdes i slutet av 2014.
– Besvärsrätten måste begränsas, sade han.
Partikollegan och stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki påminde fullmäktige att responsen på utvecklingsförslagen kommer från nuvarande stadsbor och inte från dem som faktiskt lever i framtidens Helsingfors.
– Det är en utmaning.
SDP:s Pilvi Torsti föreslog att skoleleverna omfattas av planeringen.
– Mina elever var helt upprymda av kombinationen historia och framtid. Nu vill de vara med och påverka.
De Grönas Elina Moisio välkomnar några hundra tusen nya Helsingforsare.
– Det betyder ökad köpkraft.
Framförallt vill Moisio att Helsingfors gör som Köpenhamn och utgår i all planering från att stadsborna vistas allt mera utomhus.
– Vi får bättre parker och gemensamma utrymmen. Även vintertid ska det vara behagligt att röra sig ute på stan.
Mari Holopainen (Gröna) ville fästa uppmärksamhet vid löftena som ges om nya bostadsområden.
– Om staden lovar att Bunkern på Busholmen byggs om till ett mångsidigt motionscentrum så måste vi leva upp till det. Folk fattar flyttbeslut utgående från sådana löften.
Förslaget att förvandla Västerleden till en grön Bulevard applåderades men inte av alla.
– Det finns inte en utredning som visar att Västmetron skulle minska på biltrafiken, sade Ulla-Marja Urho (Saml).
Lasse Männistö (Saml) var en av dem som efterlyser metropolpolitik av nya regeringen.
– Jag hoppas att regeringsbildaren Juha Sipilä (C) beaktar Helsingfors specialställning.
Mest eniga om att vara oeniga om var politikerna när det gällde Malms flygplats. Många vill genast bygga bostäder, andra starta nya utredningar.