Grekland behöver pengar i maj
Enligt grekiska regeringskällor finns nu ett preliminärt reformprogram som ska trygga att landet får fortsatt finansiell hjälp. De första veckorna i maj är kritiska för den grekiska ekonomin.
Centerns ordförande och regeringssonderaren Juha Sipilä har konstaterat att stödet till Grekland kan bli en knäckfråga vid regeringsförhandlingarna. Men för att Grekland ska få sitt tredje stödpaket krävs inte fler garantier eller fullmakter från EU-länderna, konstaterar Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
– Redan före riksdagsvalet var många partiers linje att Finlands ansvar i Grekland inte får växa, så det är i sig inget nytt. Lyckas parterna nu komma överens så att det tredje stödpaketet betalas ut så växer inte heller ansvaret, de pengarna finns, säger Rantala.
Den gångna veckan har många uppgifter om hur Grekland planerar att klara av att betala sina skulder funnits i olika medier. De grekiska förhandlarna med EU och internationella valuta- fonden IMF har bytts ut och det har gått rykten om att premiärminister Alexis Tsipras planerar en folk- omröstning om att betala skulderna.
Helt klart är i alla fall att Grekland har stora utgifter de närmaste veckorna. Förutom att landet ska betala pensioner och löner åt sina statsanställda den första maj ska IMF ha 200 miljoner samma dag. Ytterligare en rat till IMF på 760 miljoner förfaller sedan redan den 12 maj.
I Riga inget nytt
EU:s finansministrar diskuterade Greklands läge på sitt möte i Riga tidigare i veckan. Men det mötet gav inget nytt, konstaterar fondförvaltare Torgeir Høien på fondförvaltningsbolaget Skagen. I en kommentar skriver han att EU kommer att fortsätta att diskutera tills Greklands kassakista är tom.
– Det kan hända att det sker först den 20 juli, att det är dagen D för Grekland, men det leder knappast till ett grekiskt utträde ur eurozonen, skriver Høien.
Anssi Rantala är på samma linje. Han tror inte Grekland vill ta den risk ett utträde ur euroområdet innebär.
– Det skulle innebära total katastrof för den grekiska ekonomin med omedelbar verkan med allt det för med sig av politisk turbulens. Dessutom skulle det innebära att den europeiska integrationsutvecklingen tar ett stort steg bakåt, säger Rantala.
Rantala tror på en förhandlingslösning och på att alla inser det vettiga med att komma överens. Allt annat vore enligt honom att ta väldigt stora risker.
Om ingen lösning nås kan det krävas nyval i Grekland. Men eurogruppens ordförande, Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem sade i tisdags att det är något Grekland inte skulle ha tid med just nu. Dijsselbloem konstaterade i det sammanhanget att det ändå är ett faktum att grekerna inte klarar sig utan nya lån.
Efter premiärminister Tsipras besök i Ryssland för några veckor sedan gick rykten om att Ryssland skulle förhandsbetala för en naturgasledning genom Grekland till Turkiet och att det skulle ge Grekland de medel som nu behövs snabbt. Det ryktet har senare dementerats.
– Att Ryssland som själv kämpar med stora ekonomiska svårigheter skulle stödja Grekland ekonomiskt är inte realistiskt, de pengarna löser inte heller grundproblemet, säger Rantala.
Ytterligare ett problem är enligt honom att ingen egentligen har någon klar uppfattning om hur stora summor Grekland behöver. Mycket beror på hur den ekonomiska utvecklingen ser ut och om tillväxten inom EU tar fart.
Turbulent. Om Grekland lyckas få i gång en ekonomisk tillväxt kan läget för premiärminister Alexis Tsipras lätta lite, men den ekonomiska situationen i landet är kritisk, konstaterar ekonomiska experter.