Rysslands budskap går hem i väst
Ryssland använder militära plattformar för att åskådliggöra förmåga och inflytande, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige.
– Ryssland vill visa att landet har rätt, och möjligtvis även skyldighet, att värna om sin intressesfär. De senaste två tre åren har ändå verksamheten ökat påtagligt.
En vändpunkt var 2007, då landet återupptog patrulleringen med strategiska bombplan, främst längs norska kusten, men på senare tid ända ned till Portugal. Motsvarande sker också i Fjärran östern. I Östersjöområdet har flygningarna med taktiska stridsflyg och signalspaningsplan blivit fler. Ryssland använder också ytfartyg för att tydliggöra sin stormaktsstatus, säger Westerlund.
– Det är ett budskap som går hem i väst, där känsligheten är större för politiska markeringar med militära medel, säger Westerlund, vars specialområde är rysk säkerhetspolitik.
– Budskapet om en stormakt är minst lika viktig för den inhemska publiken.
Efter 1990-talets upplevda kaos och svaghet har president Vladimir Putin levererat styrka, säger Westerlund. Behovet att tillföra ny materiel för att upprätthålla de volymer man har idag är stort, säger han.
– Ryssland har tämligen ålderstigna fartyg som behöver moderniseras eller ersättas. Det samma gäller flygflottan och stridsfordonen.
Mycket av det som handlar därför om en uppdatering, inte om en egentlig upprustning, säger Westerlund.
– Vi har en hyfsat god bild av Rysslands militära förmåga. Den stora frågan är vad de har för intentioner.