Upptrappning i Östersjön överrumplade många
Det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön har skärpts betydligt, säger Martin Hurt, som leder det internationella centret för säkerhets- och försvarsstudier ICDS i Tallinn. – Det finns inget skäl att tro att det här utvecklas i en positiv riktning.
Hurt, som tidigare har arbetat vid Estlands försvarsministerium och det estniska försvarets generalstab, nämner den intensifierade ryska manöververksamheten under det senaste halvåret. En annan stor förändring är Natos ökade närvaro i Baltikum och Polen.
– Alla länder i Östersjöregionen har också ökat sin beredskap. Man flyger mer, är mer ute med fartyg.
Hurt tror att den svenska ubåtsjakten i höstas och den finska marinens observation av ett "undervattensobjekt" handlar om spaningsuppdrag.
– Det är väl rätt så naturligt att tro att det inte är någon annan än Ryssland igen.
Sovjetiska kallakrigskartor är bevis på hur strategiska mål hade kartlagts. Nu vill Ryssland bygga upp kunskapen igen, säger Hurt.
Bortglömt hav nu i mittpunkt
Johan Eellend, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige, anser att det blivit lite tryggare sedan 2014. Han talar om en anpassningsfas.
– Spänningen är kanske på en högre nivå, men säkerhetspolitiskt har det paradoxalt nog skett en förbättring.
Eellend förklarar det med att andra länder inte visste hur de skulle reagera på Rysslands ökade militära närvaro. Han undrar vad som hade hänt om ett ryskt flyg med transpondern avslagen hade kolliderat med ett trafikflygplan.
– Under kalla kriget fanns koder för hur man skulle uppföra sig. Den nya generationen har inte lika bra koll.
Enligt Eellend överrumplades Tyskland och Polen av det kraftigt ökade intresset för "bortglömda" Östersjön. Det fanns också en oro för en ny rysk konfliktriktning.
– Baltikum hade varit perfekt för att testa Natos solidaritet.
I fråga om de förmodade ubåtarna ser Eellend alliansfria Finland och Sverige som "trygga" testområden för Ryssland.
– De hände precis efter valen. Är det så att man vill bli sedd, testa reaktionerna?
2007 var en vändpunkt
Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, ser 2007 som en vändpunkt. Ryssland återupptog då patrulleringen med strategiska bombplan, främst längs norska kusten, men senare ändå ned till Portugal. I Östersjöområdet har flygningarna med taktiska stridsflyg och signalspaningsplan ökat. Ytfartygen tydliggör också stormaktsstatusen, säger Westerlund.
– Ryssland vill visa att landet har rätt, möjligtvis även skyldighet, att värna om sin intressesfär. De senaste åren har verksamheten ökat påtagligt.
Budskapet om en stormakt går hem i väst men är minst lika viktigt för den inhemska publiken, säger Westerlund. Mycket handlar ändå om en uppdatering, inte om egentlig upprustning, säger Westerlund.
– Vi har en hyfsat god bild av Rysslands militära förmåga. Den stora frågan är vad de har för intentioner.