Varningsbomber mot främmande ubåt
Marinen tvekade inte att attackera den främmande ubåten utanför Helsingfors natten mot tisdagen. Avsikten med varningsbomberna var att varna ubåten, inte skada den.
Det var på måndagseftermiddagen som flottans fartyg första gången fick kontakt med något man tror var en främmande ubåt.
Marinen har inte velat berätta var ubåten rörde sig. Man säger bara att det skedde på finländskt territorialvatten utanför Helsingfors.
På den presskonferens marinen höll i går på eftermiddagen var man mycket förtegen. Ingen säkerhet om att det verkligen var en ubåt som rörde sig utanför Helsingfors finns, uppger stabschef Juha Vauhkonen.
– Nu analyserar vi informationen, resultat får vi om dagar eller veckor, säger Vauhkonen.
Den här typen av incidenter är sällsynta. Förra gången en motsvarande incident inträffade var 2004, omtalar stabschefen.
– Då vidtog vi två gånger samma åtgärder som vi vidtagit nu, säger han.
Spaningsfartygen har nu skickats tillbaka till sina hamnar efter spaningarna efter det eventuella undervattensobjektet.
Varningsbomber
Efter klockan 03 natten mot tisdagen fick man en andra kontakt med det misstänkta föremålet. Då beslöt man varna ubåten med varningsbomber. Först kastades tre laddningar, därefter ytterligare tre.
Enligt kommodor Olavi Jantunen följde man internationella avtal som säger att varningsbomber används i två serier om tre sprängladdningar var.
– En varningsbomb är en lätt sprängladdning. Uppgiften är att varna, inte skada målet. Man kan justera sprängkraften efter behov.
Vad som hände efter den nattliga varningen är oklart.
Ilta-Sanomat som använde helikopter rapporterade på tisdagseftermiddagen om aktivitet både runt Gråhara utanför Helsingfors och utanför Nordsjö öster om centrum. Bland annat större gummibåtar och minfartyg sågs i farlederna.
Från marinen försäkrar man att alla djupfarleder som kan rymma en ubåt har försetts med avlyssningsutrustning. Eftersom Finlands kust är grund är en ubåt oftast tvungen att hålla sig i farleder för att inte köra på grund,
Ubåtar också förr
Det är nu Gränsbevakningen som utreder den misstänkta territoriekränkningen.
Kommendör Ismo Siikaluoma kommenterar inte förundersökningen, men uppskattar att det kan dröja drygt två veckor innan undersökningen är klar. Om motivet eller gärningsmannen är han förtegen.
När har ni senast undersökt något motsvarande?
– I fjol hade vi flera luftrumskränkningar som vi utredde. Det här är jämförbart med de utredningarna, bortsett från att vi nu talar om en misstänkt kränkning under vattenytan.
Siikaluoma kan inte på rak arm säga när Gränsbevakningen senast skulle ha undersökt misstänkta territoriekränkningar under havsytan, men säger att han varit 20 år i branschen och att undersökningar av undervattenskränkningar nog gjorts under den tiden.
Vilket lands ubåt kan i teorin komma på fråga?
– Kring Östersjön finns flera länder med undervattensfarkoster, till exempel Polen, Sverige och Ryssland. Det kan också finnas privata farkoster.
Sverige jagade aktivt ubåtar i höstas. Kommer ni att höra er för hos dem och byta erfarenheter med svenska myndigheter?
– Vi är proffs på utredningar av det här slaget och klarar oss på egen hand. Vi kommer att göra en oberoende utredning och behöver inte assistans av någon annan, säger Siikaluoma.
Inte överraskad
Kommendör Jon von Weissenberg, huvudlärare i marintaktik vid Försvarshögskolan, är inte förvånad över ubåtsjakten utanför Helsingfors.
– Jag är övertygad om att det låg något bakom den svenska incidenten i höstas. Varför skulle det då inte kunna hända här hos oss, säger Jon von Weissenberg.
von Weissenberg uppskattar att marinens observationer är trovärdiga eftersom marinen beslutade varna undervattensfarkosten med varningsbomber för att tydligt kommunicera att den skulle ändra kurs.
Det sannolika är att farkosten kommer från något av de länder kring Östersjön som har ubåtar: det vill säga Sverige, Polen, Tyskland eller Ryssland.
Tror du att ubåten irrade sig in på finskt territorialvatten av misstag eller kommit hit med avsikt?
– Det är omöjligt att säga. Att navigera i undervattensläge är svårt och inexakt eftersom det inte går att använda GPS eller radar under vattnet. Ubåtar använder sig av navigationssystem som med beaktande av färdriktning och hastighet uppskattar var under vattnet farkosten befinner sig. Om ubåten har varit i undervattensläge i någon dag, kan positionen uppskattas fel med någon kilometer.