Esbo blir med ekoindustricentral
Ekoindustricentralen är det nya namnet på verksamheten för sophanteringen i Käringmossen. Nu hanteras främst material för återvinning. Här slutförvaras också giftig aska från sopbränningen i Vanda.
När man började bränna sopor vid Vanda energis kraftverk för ett år sedan ändrades avfallshanteringen i huvudstadsregionen. Berget i Käringmossen som kallats Europas största sophög slutade växa när soporna bränns upp och blir energi.
Kvar blir Helsingforsregionens miljötjänster, HRM:s 250 hektar stora område med ett avfallsberg som "tagits ur bruk". Det har täckts över med jord. Området fortsätter ta emot biologiskt avfall som omvandlas till energi och mull. Det nya är att aska och slagg från sopbränningen i Vanda som klassas som farligt avfall förvaras här.
Askan från sopbränningen stabiliseras och slutförvaras på en särskild plats som konstruerats för farligt avfall. Driftschef Jukka Salmela intygar att slutförvaringen är trygg. Ett tak hindrar regnvatten från att skölja bort farliga ämnen och bottnen är isolerad med grus, plast och asfalt. Han visar resultat från den senaste undersökningen om vad askan innehåller. Dioxiner och furan underskrider gränsvärdena.
– Halten av dioxiner och furan är mycket låg. Men salterna klorid och sulfat har värden som överstiger det tillåtna. Därför stabiliseras allt i en massa av sten och cement som slutförvaras här. Inget gift rinner ut, säger Salmela som gärna framhåller att Käringmossen är ett av Europas modernaste sophanteringsområden. Nu handlar verksamheten om återvinning och han pekar på några stora askliknande högar fulla av metallbitar.
Det är slagghögar från sopbränningen och man plockar bort metallen för återvinning medan resten används som jordförbättringsmaterial på området.
I närheten ligger en hög med byggavfall, trä och bråte i stora högar. När vi åker bil uppe på det 50 hektar stora avfallsberget skymtar gaskraftverket som omvandlar metan från sopberget och pumpar ut energin i det nationella nätet.
Listan är lång på verksamhet som finns i området. Detta vill HRM utnyttja maximalt och söker nya samarbetspartners. Det görs bland annat genom att bilda nya bolag. Ett förslag att bolagisera hela sopservicen lades i fjol fram för HRM:s styrelse som inte godkände det.
Enligt styrelseordförande Matti Enroth (Saml) har det förts diskussioner och det har sagts att HRM inte ska konkurrera med privatsektorn. Man har bland annat funderat på hur man ska göra med byggavfall.
– Frågan är om det är lönt för HRM att gå in där då det finns fungerande marknader och företag som tar hand om byggavfall och sorterar och återvinner det, säger Enroth.
Lång process
Vid HRM fortsätter processen.
– Vi utreder bolagiseringen i all stillhet och för den till ny granskning i styrelsen i augusti då vi försöker få till stånd ett principbeslut. Vi funderar på om vi ska låta någon överta vissa verksamhetsformer i Käringmossen eller ska vi bara fungera som hyresvärd för någon hall eller om vi tillsammans med någon aktör ska driva en verksamhet, säger HRM:s vd Raimo Inkinen.
Ett nytt företag grundades redan i fjol, Uudenmaan Woima Oy, som uppstått i samarbete med sopservicen i Västra Nyland, Rosk´n Roll.
Enligt Inkinen grundades bolaget därför att det behövs en aktör som styr avfallsströmmarna från näringslivet till sopbränningen i Vanda. Det är nödvändigt för att sopkraftverket ska gå på full effekt och kunna producera så mycket energi som möjligt.
Sedan tidigare finns Pääkaupunkiseudun Vesi Oy vars verksamhet har integrerats i HRM samt HSY Holding, ett företag som bara finns på pappret och äger ett markområde i Käringmossen som inhandlats som skyddszon.
Raimo Inkinen medger att HRM börjar likna en samkommun som består av olika bolag. Koncernstrukturen finns redan där.
En allmän uppfattning är att transparensen försvinner när man bolagiserar. Hur ser du på det?
– Ja, det är naturligtvis sant. Men vi grundar inte bolagen för skojs skull, vi är på sätt och vis tvungna till det på grund av lagstiftningen.
Vi strävar till transparens, synligheten finns i den delen av årsberättelserna som handlar om koncernen. På det sättet är verksamheten genomskinlig.
Miljölov
Ekoindustricentralens jättelika område har miljölov som garanterar att platsen övervakas av myndigheterna. Området är självförsörjande på energi med eget el- och värmenät. Gaskraftverket producerar fjärrvärme för HRM:s behov. En rötningsanläggning gör energi av komposten. Det finns planer på ett vindkraftverk. HRM har investerat mycket pengar i verksamheten som ska användas effektivt.
Raimo Inkinen beskriver ekoindustricentralen som ett ställe med materialflöden där en eller många aktörer omvandlar material till ny råvara för återvinning. Det är tillexempel gammal asfalt eller krossad sten som återanvänds eller kompost som omvandlas till energi.
Men ekoindustricentralen blir inte ett enda bolag.
– Det går inte då det finns vanligt kommunalt avfall. Vi tar hand om aska och slagg från sopbränningen i Vanda och det är ett materialflöde som bara kan hanteras av en samkommun, säger Inkinen.
FAKTA. Verksamhet i området:
• Före detta Esso Oy D-station, Esbo motorklubb Oy:s motocrossbana, Rudus Oy:s betongstation som inte används, Rudus Asfaltti Oy:s asfaltstation, Hyvinkään tieluiska Oy:s omvandlig av stubbar till flis samt mullframställning, Esbo stads fordonslager, Rudus Oy:s insamling av stenbaserat byggmaterial, Kuusakoski Oy, Ekopark Espoo återvinningscentral för byggmaterial samt Esbo stads stängda jordtipp och Esbo stads jordtipp i Kalliosuo.
• HRM har följande verksamheter: Sortti station, service och lagerområde, kompostområde för trädgårdsavfall, kompostanläggningar, område där bioavfallet mognar, ett område som byggs för avfallshantering, gammal soptipp, vattenstation, gaskraftverk, soptippens östra förstoringsdel, slutförvaring av kraftverksaska, fyllnadsområde för soptipp, fält för mottagning och behandling, bassänger för soptippens förstoringsdel.
• I Vinkelkärr invid Käringmossen ligger Oy Shell Ab:s bränslestation, Nurmijärven Betoni Oy:s betongstation, Esbo stads jordtipp i Vinkelkärr, Rudus Oy Jersanmäki schaktning- stenkross och jordtipp, Esbo stads jordtipp Takapello, Caiwell Oy:s stenkross.