Studerande lär varandra talspråk i Grankulla

Finskundervisningen vid Gymnasiet Grankulla samskola har i år trappats upp till en ny nivå, då man har infört klasstandem på schemat. Det är en satsning som strävar efter att göra språkundervisningen i stadens gymnasier tvåspråkig.

Skolans lektor i finska Veikko Latvakangas har satsat helhjärtat på projektet och tagit fram eget undervisningsmaterial, då det inte finns några moderna läroböcker som passar det här datorbaserade konceptet. Alla uppgifter finns elektroniskt sparade i molntjänster, som de studerande har tillgång till via sina personliga datorer, både i skolan och hemma.

– Under tandemlektionerna delas klassen in i två grupper. Den ena halvan går till Kauniaisten lukio, medan en halv klass därifrån kommer hit. Nästa lektion gör man tvärtom. Alla har tilldelats ett eget par och tillsammans läser de studerande texter och löser tillhörande uppgifter, på svenska i Kasaberget och på finska här hos oss, berättar Latvakangas kort vad tandem går ut på.

Motion på köpet

Det har inte varit helt lätt att planera in det finska gymnasiets svensklektioner samtidigt som samskolans finsklektioner. Eleverna har också fått anstränga sig lite extra, då skolorna ligger en kilometer ifrån varandra och det tar precis en kvart att gå raskt mellan skolhusen.

– Våra elever lärde sig kanske inte så mycket under de lektioner de var i finska gymnasiet, men i gengäld lärde de sig desto mera under lektionerna i finska här, då de fick personlig assistans hela tiden.

Knappt hälften av Grankullaeleverna läser A-finska och det är de som har erbjudits möjligheten att gå en tandemkurs under första gymnasieåret. De studerande som redan är mer eller mindre tvåspråkiga läser modersmålsinriktad finska och har inte deltagit i tandemkursen.

Hugo Åström och Andrea Segercrantz är två av dem som deltog i den första tandemkursen. De tycker att samarbetet med de finska gymnasiestuderande gick över förväntan bra, trots att de inte kände sina par i förväg.

– Jag var positivt överraskad över hur bra svenska de finska eleverna kunde, säger Andrea Segercrantz.

De är överens om att tröskeln att fråga är lägre om man kan vända sig till någon annan än läraren.

– Det kändes inte som en stor grej att be om hjälp av en annan studerande, för situationen var den omvända under nästa lektion, säger Segercrantz.

Mest nytta hade de av praktiska övningar, som att prata, böja ord och fundera på svåra former.

– I vardagen har man inte så stor nytta av grammatik. Nu kunde vi föra vanliga diskussioner på finska och fick genast veta hur man säger i praktiken, tycker Åström.

– Det svåraste med finska är att lära sig prata flytande. Jag hade nog mest nytta av de fria pratövningarna, säger Segercrantz.

En inte alls obetydlig del av klass-tandem är att konceptet är något nytt och annorlunda. Både Latvakangas och hans studerande uppskattar avbrottet i den vanliga skoldagen.

– Trots att jag försöker använda omväxlande undervisningsmetoder blir språklektionerna lätt likadana. Klasstandem erbjuder oss variation och ny motivation, det är roligt att lära sig nya saker på ett nytt sätt, säger lektorn.

Idé från Vasa

Hela idén till klasstandem kommer från Vasa där stadens finska och svenska gymnasium, som verkar i samma byggnad, prövade på den här formen av tvåspråkig undervisning redan i fjol. I Grankulla var det stadens tjänstemän som föreslog att gymnasierna skulle pröva på metoden och Latvakangas har bara positiva erfarenheter av den.

– Bäst fungerar klasstandem om paret är jämnstarka i det andra språket, då får båda ut lika mycket av samarbetet. För en riktigt blyg och tystlåten elev är klasstandem inte rätta metoden, för den förutsätter att man vågar prata på med sitt par.