Många besvikna efter toppmötet
Tre gånger så mycket pengar till gränsbevakningen i Medelhavet, hårda tag mot människosmugglarna och ett försök att fördela 5 000 kvotflyktingar på hela EU. Hjälporganisationerna risar EU efter toppmötet om migrantkrisen.
– Vi är besvikna, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på hjälporganisationen Läkare utan gränser i Sverige.
– En satsning på gränsbevakning i stället för att komma åt grundorsakerna till flyktingströmmarna hjälper inte den humanitära situationen, säger van Eggermont.
EU-toppmötet sammankallades i snabb takt efter helgens migrantkatastrof – den värsta man känner till på Medelhavet. Omkring 800 människor befaras ha drunknat när en överlastad fiskebåt med hundratals människor ombord kapsejsade mellan Libyen och Italien. Färre än trettio människor kunde räddas.
I år har omkring 1 700 människor drunknat i Medelhavet. Under hela fjolåret var antalet 3 500.
Rädda eller bevaka?
Att EU:s gränsbevakningsoperation Triton nu får tre gånger mera pengar och mera båtar, flygplan och helikoptrar till sitt förfogande ändrar enligt van Eggermont inte mycket. Han påpekar att Triton-operationen på ett drygt år räddat 7 000 migranter – medan föregångaren, Italiens egen Mare Nostrum-operation som var en uttalad räddningsoperation, på ett år räddade 150 000 liv.
Bland annat Storbritannien motsatte sig i tiderna bidrag till Mare Nostrum eftersom man ansåg att operationen lockar fler att korsa havet – men nu har det visat sig att försöken att ta sig över har ökat trots att operationen avslutades.
EU-topparna betonade att man ska slå hårt till mot människosmugglingen över Medelhavet. Bland annat sade Frankrikes president François Hollande att han kommer att begära en FN-resolution som ger EU makt att förstöra smugglarnas båtar.
– Vi är kritiska mot att man fokuserar på smugglingsnätverken – även om vi i och för sig inte har något emot att man försöker få fast smugglarna – för de är bara symtom på en flyktingkris som orsakas av några av vår tids värsta humanitära katastrofer och av en fullständig låsning av möjligheterna att ta sig in i EU på laglig väg.
Rekordmånga drunknar
Mycket av kritiken mot EU fokuserar på att det är så svårt att ta sig in i EU på laglig väg att också de som skulle ha rätt till asyl eller humanitärt skydd tvingas ty sig till olagliga medel.
– Problemet tas i alla fall på allvar nu, men det ska bli intressant att se vad det leder till. Så länge det inte finns några lösningar på Syrienkrisen lär vi fortsätta ha ett enormt tryck av flyktingströmmar.
Vad som händer med de flyktingar och migranter som tar sig i land är också en fråga som organisationerna kräver att diskuteras på allvar.
Hittills säger EU-avtalen att det är det första mottagarlandet som är skyldigt att ta hand om personerna, men till exempel Sveriges statsminister Stefan Löfvén krävde en större solidaritet mellan EU-länderna.
Ett försök är nu en ökad kvot på 5 000 flyktingar som ska fördelas på frivillig basis mellan EU-länderna. I fjol flydde uppskattningsvis 219 000 människor över Medelhavet.
Enligt Finska Notisbyrån lovade statsminister Alexander Stubb (Saml) inga nya åtgärder för Finlands del.
– Bördan kan inte ökas väldigt mycket i det här skedet.
I maj ska ett finländskt Dornier-övervakningsplan flyga över Medelhavet. Dessutom har Finland en patrullbåt och några experter som bistår med arbetet.
Finland tar i år emot 1 050 kvotflyktingar och fick i fjol 3 600 asylansökningar. Sverige fick 80 000 och Tyskland omkring 200 000 ansökningar om asyl i fjol.