Inga snabba lösningar på migrantkrisen
De senaste uppgifterna tyder på att veckoslutets båtkatastrof på Medelhavet krävde över 800 personers liv, det vill säga i stort sett lika många som dog då Estonia förliste.
Till skillnad från Estonia var lördagens förlisning ingen engångsföreteelse. Sedan 2000 uppskattas 27 000 migranter ha drunknat i Medelhavet. Trots det är hundratusentals andra villiga att riskera sina liv för att ta sig till Europa.
Krigen i Mellanöstern, den brutala diktaturen i Eritrea och den utbredda fattigdomen i stora delar av Afrika driver hundratusentals personer att fly för sina liv eller att söka ett bättre liv i Europa.
Samtidigt har den libyska statens sammanfall gett människosmugglarna fria händer. Verksamheten är extremt lukrativ och närmast riskfri.
Efter att den omfattande italienska räddningsinsatsen Mare Nostrum lades ned av finansieringsskäl i slutet av fjolåret och ersattes av EU:s klart mindre gränsbevakningsoperation Triton har dödssiffran skjutit i höjden.
Alla visste
Ett av argumenten för att lägga ned Mare Nostrum var att räddningsinsatsen lockar fler att göra resan över havet. Men nedläggningen har inte minskat antalet migranter. Däremot har dödstalet stigit kraftigt. Enligt Internationella migrationsorganisationen (IOM) är dödssiffran i år 30 gånger högre än under motsvarande period i fjol.
– Alla som jobbar med det här varnade för att detta skulle hända, EU visste att detta skulle hända, och det kommer att hända igen. Nu är politikerna bestörta men det är krokodiltårar, säger George Joseph vid hjälporganisationen Caritas Sverige till nyhetsbyrån TT.
Få lösningar
EU:s ledare möts för att diskutera krisen på torsdag, men några snabba lösningar är inte att vänta. Många ifrågasätter också om det finns en verklig vilja att stoppa den dödliga utvecklingen.
En långsiktig lösning är att göra något åt orsakerna till att människor lämnar sina hem. En annan är att försöka stabilisera läget i Libyen. På kort sikt kommer unionen sannolikt att satsa på mer gränsbevakning och ökade räddningsresurser.
Snabbare behandling av asylansökningar har också lagts fram som en dellösning. Men det är fråga om små plåster på ett stort sår. Genom historien har stora folkvandringar visat sig vara närmast omöjliga att stoppa, i alla fall på ett något så när humant vis.
Avsaknaden av lagliga rutter för flyktingar in i Europa driver migranterna in i armarna på smugglarna. Den italienska-somaliska författaren Igiaba Scego skriver att hennes far kom till Italien med reguljärflyg då han för drygt 40 år sedan flydde från diktatorn Siad Barre. I dag skulle han tvingas att stiga på en båt i Libyen.
Källor: DN, Guardian, AFP, Reuters, TT, UNCHR, IOM, Vice News