Medelhavsmigranterna flyr krig och förtryck
Jag har en känsla av att jag varje vår skriver samma rubrik: Rekordmånga flyktingar väntas korsa Medelhavet i år. Den stämmer i år igen. Oftast förblir de en ansiktslös massa, alla dessa tiotusentals som flyr från Syrien, Eritrea, Nigeria och Somalia.
En titt på statistiken visar att jag delvis har rätt. Det är åtminstone tredje året i rad som det finns substans för den rubriken. Innan dess har det gått både uppåt och nedåt .
Allt sedan 2012 då högst 15 000 migranter korsade Medelhavet har ökningen varit hisnande. I fjol var de 219 000. Tecknen tyder på att antalet i år kommer att bli allt större. Tidigare väntade de flesta på den gynnsammare sommarsäsongen då vattnet är varmare och vädret mildare – men i år har människosmugglarna fortsatt sin lukrativa handel genom hela vintersäsongen och siffran för antalet som flytt över Medelhavet i år är redan uppe i 31 500.
Man kan se dem som en ansiktslös massa, en hotfull våg av fattiga människor som vill ha del av vår välfärd. Eller tänka på att det bakom precis varenda en siffra i statistiken finns en människa som varit desperat nog att riskera sitt liv och dessutom betala dyrt för att utblottad komma fram till ett främmande land. Att de flesta varit desperata innan de fattat beslutet.
Miljoner syrier på flykt
Den absolut största delen av dem som korsar Medelhavet är från Syrien. När inbördeskriget har gått in på sitt fjärde år har över 220 000 människor dödats i den blodiga konflikten med ett otal antal aktörer inblandade.
Antalet syrier som flytt utanför landet gränser är 3,8 miljoner (det motsvarar nästan 70 procent av Finlands befolkning). 2 miljoner av dem är barn. En överväldigande majoritet av de här människorna befinner sig i Syriens grannländer – inom hela EU har cirka 222 000 syrier lämnat in en asylansökan från det att kriget började till slutet av fjolåret, rapporterar FN:s flyktingorganisation UNHCR.
FN:s barnfond Unicef beräknar att 12,2 miljoner människor inne i Syrien behöver nödhjälp. 5,6 miljoner av dem är barn.
Kriget i Syrien visar inga tecken på att upphöra och sannolikt minskar inte heller antalet syrier som försöker fly över Medelhavet i hopp om ett bättre liv. De är dessutom ett speciellt attraktivt mål för människosmugglarna eftersom de flesta syrier ändå har varit mer välbärgade än de som till exempel flyr Somalia eller Eritrea. Omkring 6 000 dollar per person är enligt flyktingorganisationerna det gängse priset för en skärva hopp om ett bättre liv i Europa.
Vad sker i Eritrea?
Att syrierna flyr ett inbördeskrig vet de flesta, men den näststörsta gruppen flyktingar – den från Eritrea – är det mycket tyst om. Ändå flyr omkring 4 000 eritreaner sitt land varje månad – totalt har omkring 320 000 av landets 6,4 miljoner invånare flytt.
Eritrea har jämförts med Nordkorea när det gäller hur mycket information som kommer ut från landet eller in i landet. I det hemlighetsfulla och strikt övervakade landet är textmeddelanden förbjudna och internetoperatörerna måste använda statsägd infrastruktur. Men i motsats till det mer mediesexiga Nordkorea är det få som är intresserade. Eller som ens vet var Eritrea ligger.
FN håller på med en första rapport om människorättsläget i landet och den preliminära rapporten målar upp en grym bild. Skoningslöst förtryck och systematiska människorättskränkningar, bland annat omfattande gripanden och en militärtjänst som kan pågå på obestämd tid. Militärtjänsten är obligatorisk, gäller både män och kvinnor och kan pågå i över tio år.
– Vi eritreaner är döda hursomhelst. Vi är fördömda om vi stannar och vi riskerar döden om vi lämnar landet. Utan frihet är man som död, sade flyktingen Amin till tv-kanalen al-Jazira från tryggheten i Sverige.
– De flesta eritreaner har inget framtidshopp, säger Mike Smith som är ordförande för FN-kommissionen.
Eritreas regering har vägrat samarbeta med FN-kommissionen.
Att flyktingströmmarna skulle minska finns det mycket lite hopp om, så som läget är i många länder i regionen i dag.
Läget i Jemen har trappats upp och det finns en risk för ökade flyktingströmmar från landet. Främst är det de fattiga grannländerna Somalia och Djibouti som får ta hand om de som flyr undan flygbombningarna, men en del kan förväntas söka sig till Europa. Minst 130 000 flyktingar räknar hjälporganisationerna med under de kommande månaderna.
Läget i landet är nu så svårt att de somaliska flyktingar som sökt skydd i Jemen nu vill återvända till sitt hemland. Det berättar en del om läget, eftersom somalierna länge har hört till de största grupperna som lämnar sitt land.
I takt med att allt flera korsar Medelhavet och allt flera dör ökar trycket på EU att göra någonting. Att tusentals dör varje år då de söker trygghet här är inte ett alternativ unionen kan leva med i längden.