Sverige analyserar medlemskap – men ingen Natoutredning
Det svenska försvaret ska stärkas med drygt 1 miljard euro de närmaste fem år, bland annat med en grupp på Gotland. Sveriges internationella samarbeten ska analyseras – också det med Nato. Men en Natoutredning handlar det inte om enligt försvarsministern.
Stockholm
Det drog ut på tiden, men nu är det klart. Regeringen med socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens med tre borgerliga partier om Sveriges försvarspolitiska inriktning de kommande fem åren.
Trots att uppgörelsen omedelbart får kritik, inte minst från Folkpartiet som lämnade förhandlingarna för en vecka sedan, stöds den i riksdagen av 70 procent av partierna.
– Det finns ett brett och genuint intresse för att Sverige ska uppträda tydligt och med bred enighet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (Socialdemoktarerna).
– Det ger en signal till omvärlden.
Och det är viktigt menar han. Han nämner bland annat ett säkerhetsläge som har rubbats i och med Rysslands annektering av Krim och om ökade militära aktiviteter och underrättelseverksamhet i Östersjön.
Det svenska försvaret ska få 10,2 miljarder kronor, eller 1,08 miljarder euro, i utökade anslag åren 2016–2020.
Pengarna ska gå till att stärka ubåtsjaktsförmågan, en stridsgrupp ska placeras på Gotland – ön med sin placering i Östersjön anses ha en central militärstrategisk betydelse – alla förband ska hålla militärövningar och underrättelseförmågan ska stärkas. Dessutom ska soldaternas utrustning förbättras och en ny personalgrupp med en blandning av professionella och frivilliga kanske skapas. Sverige har frivillig värnplikt.
En expert ska ta fram en rapport som analyserar "olika former av samarbeten respektive medlemskap med länder och i organisationer". Det handlar bland annat om det finsk-svenska samarbetet, om FN, EU, OSSE – och Nato.
En utredning om Natomedlemskap är det enligt Peter Hultqvist ändå inte.
– Den militära alliansfriheten ska inte utvärderas. Det är en signal om att den ligger fast i sammanhanget. Det här är ingen Natoutredning, säger han till HBL.
Det fördjupade samarbetet med Finland, som presenterades i februari, ser Hultqvist fortfarande mycket positivt på.
Uppgörelsen är en kompromiss mellan regeringspartierna och allianspartierna Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna. Regeringspartierna utgick från att 6 miljarder kronor skulle räcka. Förvarsmakten har talat om ett behov på cirka 17 miljarder kronor.
Folkpartiet, som ingår i den borgerliga alliansen men som drog sig ur förhandlingarna, har krävt samma summa som försvaret.
Partiledaren Jan Björklund sågar överenskommelsen och säger upprepade gånger att han är besviken.
– Det är bara hälften av det ekonomiska anslag som behövs. Det innebär inte en förstärkning av det svenska försvaret.
Han menar att bland annat Rysslands aggressioner hade krävt större satsningar.
– På många håll kommer det i själva verket innebära neddragningar i försvarsförmågan, eftersom den redan i dag är underfinansierad, säger han till nyhetsbyrån TT.
Folkpartiet vill också ha en regelrätt Natoutredning, vilket också de övriga allianspartierna varit ute efter. "Det bidde en tumme", säger han.