Företagarprofiler oense om Centrumslingan
Företagarna Anne Berner och "Hjallis" Harkimo är överens i mycket som gäller skatter, byråkrati och arbetsmarknad. Däremot inte om Centrumslingan.
Att Harry "Hjallis" Harkimo (Saml) kandiderar i riksdagsvalet är Anne Berners (C) fel. Berner blev i somras ombedd att ställa upp för Samlingspartiet, men tackade senare nej. Sedan ställde hon ändå upp – för Centern.
– Då blev jag arg och skrev en kolumn. Jag avslutade med att jag kanske också själv kandiderar. Sedan började telefonen ringa, säger Harkimo.
Berner säger att hon är smickrad av Harkimos reaktion, men att hon är van att göra sina egna val och gå sin egen väg.
– Det har jag gjort också nu.
Att Berner som tidigare stött Samlingspartiet nu väljer Centern förklarar hon med en personlig utveckling. Den hänger bland annat samman med engagemanget för Barnsjukhuset.
– Även om jag som företagare står starkt bakom en fri marknad tycker jag att den behöver ett mänskligt ansikte. Det har gett mig större förståelse för den offentliga sektorn och dess behov.
Samtidigt ser hon valet av parti som konsekvent och logiskt eftersom Centern enligt Berner alltid betonat betydelsen av ägande, precis som hon själv gör i sitt företagande.
– När jordbrukarna en gång i tiden gavs äganderätt till marken lade man grunden till företagande. Om man äger, så tar man bättre hand om sin egendom, och når bättre resultat, säger Berner.
"Hjallis" Harkimo tvekade aldrig i valet av parti. I den närmaste kretsen finns flera personer som varit aktiva i Samlingspartiet. Själv har han deltagit i flera av partiets valkampanjer och en gång ställt upp som elektorskandidat för Harri Holkeri.
Lokala avtal
Företagarna Berner och Harkimo är överens i många frågor som berör skatter, byråkrati och arbetsmarknaden. Båda förespråkar lokala avtal framför centrala, men Harkimo är den mera radikala.
– Jag anser att fackföreningarna inte behövs. Man kan göra upp inom bolagen. Fackförbunden säger att lokala avtal är till nackdel för de anställda, men är det då bättre att tvinga alla bolag att höja lönerna, trots att en del inte har råd så att de sedan går i konkurs och de anställda blir helt utan jobb, frågar han sig.
Också Berner är i princip anhängare av lokala avtal, men tar inte helt avstånd från centrala. När det gäller den senaste rundan påpekar hon att de centrala avtalen var till nytta för arbetsgivarna.
– Lokalt skulle vi aldrig ha kommit ner till så låga löneförhöjningar som man nu gjorde centralt.
Berner påpekar att arbetsmarknaden i Finland är relativt flexibel när det går dåligt för företagen, till exempel genom möjligheten till samarbetsförhandlingar. Om det däremot går bra är det mycket svårt att byta ut gammalt kunnande mot nytt.
– Om det vore lättare att byta ut anställda skulle det samtidigt främja folks intresse att hålla sina kunskaper uppdaterade, säger Berner.
Slopa arvsskatten
Båda stöder tanken på ett arbetslöshetsunderstöd som är högre i början för att successivt sjunka, och på så sätt tvinga de arbetslösa att aktivare söka jobb. Också arvsskatten är båda redo att slopa, för att i stället enligt svensk modell beskatta egendomen först om den säljs.
– Att vi har arvsskatt beror bara på avundsjuka, säger Harkimo.
Enligt honom leder arvsskatten till att ett företag som går i arv sugs ut så att det inte finns pengar kvar för att utveckla bolaget.
Harkimo förespråkar också karens redan från första sjukskrivningsdagen, enligt förebild från Sverige.
– Där har sjukskrivningarna minskat kraftigt. Det får inte vara så att alla Hesburger-försäljare plötsligt är borta när Cheek har konsert.
Berner vill främja landets konkurrenskraft genom att sänka skatten på arbete, få finländarna att jobba mer och göra mer produktivt arbete. Dit kan man nå med ökad digitalisering och minskad byråkrati, i kombination med ett nytt sätt att leda den offentliga sektorn.
– Många processer kan göras mycket effektivare.
Förutom den privata och offentliga sektorn värnar Berner om den tredje sektorn, som enligt henne är oumbärlig för att lappa hålen i det offentliga systemet.
– Men det är inte bara en fråga om vad samhället bör och inte bör göra, utan också om att människor vill delta, vara med och forma samhället. När samhället förändras är det ofta i tredje sektorn det börjar, säger Berner.
Harkimo säger att vi måste få upp investeringsnivån i landet. Sänkningen av bolagsskatten var bra, men resultaten syns ännu inte helt och hållet,
– På sikt kommer sänkningen att ha en positiv effekt på investeringarna, säger han.
Han efterlyser också bättre möjligheter för företagen att få finansiering, till exempel genom en ny fond med staten och pensionsförsäkringsbolagen i bakgrunden.
– I dag lånar bankerna pengar bara åt företag som det går så bra för att de inte behöver några pengar, säger han.
Centrumslingan delar
När Berner och Harkimo är överens i många frågor går åsikterna isär i fråga om den så kallade Centrumslingan. Harkimo anser att banan bör byggas för att metropolregionen ska kunna utvecklas.
– Det är viktigt att staten går med och satsar här, men om Centern sitter i nästa regering är jag rädd för att projektet stannar, de är ju mer intresserade av landsbygden, säger Harkimo.
Berner säger att Centrumslingan i sig är bra, men att tidpunkten inte är den rätta.
– Vi har otroliga investeringsskulder i vårt vägnät, våra skolor och sjukhus. Centrumslingan måste sättas i relation till allt annat, och investeringsbesluten sedan göras utifrån vilken avkastning respektive projekt ger, det vill säga hur mycket de sänker andra kostnader, säger Berner.
Skolsvenskan obligatorisk
Både Berner och Harkimo är för fortsatt obligatorisk svenskundervisning och anser det vara viktigt att det finns folk i alla partier som jobbar för svenska språket.
– Jag har aldrig haft dåligt samvete för att jag inte jobbat för SFP. Det måste finnas folk som försvarar svenska språket också i de stora partierna, hos dem som har makten, säger Harkimo.