"Vi vill kunna simma i rent vatten!"

"Havet är blått och ibland är det grönt…", sjunger förskolebarnen i Blomängens lågstadieskola, medan de ritar ett förorenat hav på ett stort papper på golvet. Sedan hösten har de med jämna mellanrum talat om Östersjön och bland annat ritat ett smutsigt och ett rent hav. Just förorenat vatten är något de alla tycker är väldigt ledsamt. Algsoppa innebär att man inte kan ta sig ett dopp när sommaren är som härligast.

– Det är jättetrist när man inte kunde simma på grund av alger och annat skräp, säger sexåriga Isak Meriläinen.

Initiativet till projektet Barnens Östersjöprotest föddes i fjol somras efter att Isak och hans syster Vera Meriläinen åkt ut på en båttur i Ekenäs skärgård. Barnen skulle simma men möttes av en stinkande algsoppa och blev både ledsna och arga.

– Barnen ville veta vad man kunde göra för att vattnet skulle bli rent. Vi läste en hel del artiklar tillsammans, men jag hade inga andra bra svar på deras frågor än att det kostar pengar att rena Östersjön och att det är beslutsfattarna som styr över pengarna. Det gjorde dem upprörda, berättar mamma Julia Korkman.

"Barnens rättighet"

Vera och Isak beslöt att ta saken i egna händer och skrev med mammans hjälp en insändare som publicerades både i HBL och i Helsingin Sanomat för att få vuxna att lyssna på dem. Efter insändaren fick Julia Korkman en hel del respons och tänkte att nu måste hon på allvar ta itu med frågan. Hon kontaktade föreningarna Natur och Miljö och Luontoliitto, och ansökte och fick Ålandsbankens miljöbonus som gjorde att de kunde anställa en projektledare.

En av huvudpoängerna är att ge barn och unga möjligheten att formulera sina tankar och sin oro om Östersjön samt ta del av diskussionen kring den.

– Det är en fråga om barns rättigheter. Det gäller ju deras framtid. Det slog mig hur få initiativ det funnits där man låter barn komma till tals i samhälleliga frågor och där man faktiskt hör dem. Att inte kunna gå och simma medan alla andra generationer kunnat göra det är en konkret sak som alla barn kan relatera till och som faktisk påverkar deras liv, säger Julia Korkman, som själv jobbat mycket med barnrättsfrågor.

Målsättningen med det tvåspråkiga projektet är att förmedla barnens tankar och oro över Östersjön till beslutsfattarna, med hopp om att det leder till åtgärder och på lång sikt en positiv förändring i Östersjöns tillstånd. På nätet kan barn och unga ta del av protesten genom att uttrycka sina tankar om Östersjön i form av foton, teckningar, skrivelser, sånger och videosnuttar som kan laddas upp på protestens hemsida ostersjobarnen.fi. Skolorna kan beställa gratis ambassadörer som kommer och berättar om Östersjön och hjälper barnen att formulera sina tankar till beslutsfattarna.

– Man kan lika bra delta som privatperson i nätaktionen om ens egen skola inte är med. Föräldrar kan också hjälpa barnen att formulera sina tankar. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det inte är på barnens ansvar att Östersjön renas, utan vuxnas, säger projektledaren Erika Weckström på Natur och Miljö.

Skolor, daghem och andra grupper erbjuds också verkstäder där barnen till exempel med musiker, konstnärer eller miljöexperter kan ta del av material om Östersjön och skapa egna sånger och annat material. Barnens material kommer att samlas till en kravlista som skickas till riksdagen i god tid innan protestdagen den 26 maj på Narinkens torg i Helsingfors.

– Jippot är både en demonstration för skyddet av Östersjön och en trevlig tillställning för barnen med intressant program. Vi hoppas att politikerna märker protesten och kommer på plats och tar emot barnens hälsning, säger Erika Weckström.